Nokturner wrote:Det blir bättre om man kommer bort från ljusföroreningar, men det går fota Vintergatan mitt i stan också. Själv bor jag i stadsnära miljö, men av en konstnärlig dragning till den opåverkade himlen utan stadsljus eller andra ljusföroreningar försöker jag leta upp miljöer med så lite mänsklig påverkan som möjligt i mina nattbilder. Det behöver som tur var här uppe i Sundsvall/Timrå inte betyda att jag måste åka jättelångt, en-två mil till naturen och fotografera i riktningar bort från stan, eller bort från andra samhällen/gatlysen. Jag har annars fotat Vintergatan både inne i Sundsvall stad och här i Timrå, men jag hyllar som sagt den opåverkade miljön. Men klart är i alla fall att Vintergatan kommer fram lättare ju mindre ljuspåverkad himlen är.
I Stockholmstrakten är det förstås svårare att helt undvika störande ljus i fotoriktningarna, men i riktningar bort från storstockholm om du kan, och förstås då inte mot tex Uppsala. Ljusföroreningar från städer på himlen syns tiotals mil.
Nu är som tur var detta ingen universell regel, det går som sagt bra att fota Vintergatan mitt i stan också. Exponera då till höger som det kallas, ETTR (googla, eller se första länken nedan). Men exponera inte så länge att du får stjärnspår (om du nu inte vill ha det). Med din 50D kan du exponera runt 400 dividerat med brännvidden på det objektiv du använder. Alltså 400/14=29, avrunda till 30 sekunder så blir det bra. Men detta är en smakfråga, många är mer nojiga när det gäller stjärnspår och exponerar snålare, kanske 20 sekunder, eller bara 15. Nackdelen är att man får en snålare exponering med allt vad det innebär av brus, färgåtergivning och dynamiskt omfång. Du får hitta en kompromiss du själv trivs med. Men exponera inte längre än 2 minuter vid f/2,8 (T=3,1). Du bränner då ur stjärnornas färger helt. För att uppnå en sådan lång exponeringstid utan stjärnspår behöver du annars en kameravridare som gör att kameran följer stjärnornas vandring över himlen.
Angående ISO-inställning så använder jag själv kamerans högsta naturliga ISO, dvs det högsta isovärdet utan digital förstärkning. På detta vis riskerar man inte att bränna ur stjärnors, eventuella stjärnfalls och uppflammande norrskens högdagrar i onödan. Vill man ha bilden ljusare höjer man sedan bara ljusheten digitalt vid redigeringen. Detta är det samma som händer om man skruvar upp ISO på kameran över denna högsta naturliga nivån, highest native iso. Jag tror även att det kan kallas unity gain, men är inte säker på om detta egentligen är samma sak. Det intressanta är i alla fall om det är den högsta nivån utan digital signalförstärkning.
Ett korrekt fokus är mycket viktigt, stjärnor avslöjar direkt dåligt fokus. Använd live view, rikta in på en stark stjärna och förstora live view-skärmen maximalt. Fokusera. Samyangen har lång och mjuk fokuseringssnäcka så den är lättfokuserad. Rör sedan inte fokuseringsringen. Var noggrann med detta, det är lätt att missa lite.
Nu har du alltså exponerat bilden enligt konstens alla regler (förstås i RAW), dags för redigering, vilket är ett helt avgörande steg. Googla på typ "enhance Milky Way" eller "edit the Milky Way" och du skall finna många youtubetutorials. Nu dras det ju så infernaliskt i spakarna i många tutorials och i mina ögon blir det sällan speciellt naturligt. Men Vintergatan kommer i alla fall fram :-) Tyvärr tycker jag att Vintergatan inte låter sig återges speciellt naturtroget på bild. Du får hitta en redigering som passar dig. Bifogar också någon länk för redigering av Vintergatan, därmed inte sagt att den är varken bättre eller sämre än någon annan.
Lycka till!
Länkar:
http://petapixel.com/2014/07/29/photogr ... singapore/
https://www.youtube.com/watch?v=49t3H2Ck29k