Astronet forum

Har gjort ett första test med PHD multistar guiding. Det finns en dev4 release som jag rekommenderar alla att testa. Själv har jag haft lite problem med att jag inte kunnat köra längre guide exponeringar (>1,5s) för att min montering ibland hoppar till plötsligt. Med 1 sekunders exponeringar klarar phd att ta hand om det hyffsat bra. Nackdelen är då att seeing börjar påverka mätningarna av positionsfelet.

Genom multistar guiding så fås ett medel från 9 stjärnor och detta minskar mätfel från seeing och möjliggör kortare exponeringar. Har bara kört 1 natt än så länge men kan säga att det ser mycket lovande ut. Burkar vanligtvis ligga på 0,8-1,2" RMS Tot och som bäst 0.65.

Med multistar låg jag på konsekvent mellan 0.4"-0.60" (se bild). Det drog även in moln under sessionen och påverkan av dessa var inte alls lika tydlig som med en stjärna. Alltså mycket mer robust!

Jag tror att en anledning till att PHD rapporterar bättre följning med multistar är att seeing påverkar mätresultatet i mindre utsträckning.
Att kunna köra kortare exponeringstider gör också att PHD kan skicka guide pulser med tätare mellanrum och större tillförlitlighet. Även detta har nog en viss inverkan på Tot RMS error.

Jag gissar att desto sämre montering man har desto mer har man att vinna på multistar. Att det inte blir lika känsligt för ett moln som drar förbi är också ett stort plus. Kan inte se någon annledning till att inte använda det!

Analyserade FWHM mätning på bilderna från min huvudkamera, när jag kört multistar. Har kört ca 20h på ett objekt nu och gårdagens FWHM-värden var bland de bästa i det data settet.

Någon annan som testat här än?

Montering: Celstron CGX med 19kg payload (rated 25kg max)
Guideteleskop: Orion Mini 50mm Guide scope
Guidekamera: Orion Starshoot
PHD2 version: v2.6.9dev4

Har oxo testat. Minskar från 0,8 till 0,6 som medel för tre nätter.

@Juicy6 Ok, vad brukar du köra för exponeringstider med guidekameran? Då har du ju fått en miskning i guidefel på 25% helt gratis och allt man behöver göra är att trycka in en kryssruta. Märkte också att man kan ställa ner minMo när mätningen är mer tillförlitlig.

Kör en eller två sekunder. Märker också samma sak som många på andra forum, att fokus inte är jättenoga på guidekameran. Vet inte om det blir bättre när stjärnorna är ur fokus men jag tror inte det blir sämre heller.

Jag har nu också nyfiket testat det här med multistar guidning både i PHD2 samt beta-uppdaterade ASIAIR PRO.
Normalt har jag upplevt/uppnått RMS på 0,5-0,9 med både PHD2 och AAP (1,0+ skyller jag alltid på något problem som typ närgången katt).
Jag har tidigare inte lyckats mäta upp någon statistiskt säkerställd skillnad mellan dessa i min (budget-)konfiguration.

Vid de nya försöken med multistar upplevde jag att PHD2 kanske var lite vassare.
Jag upplevde det också som att snitt RMS sjönk generellt med kanske 0,1 men mer viktiga är att det blev mindre "ryckigt".
Den kändes lite mer förlåtande rörande t.ex. aggressiviteten för båda RA och Dek.
Krävs dock en hel del mer tester för att säkerställa mätvärdena.

Jag fick dock uppleva den stora fördelen att jag kunde behålla guidning även om några elaka små molnslöjor passerade guidekameran.
Sådan är värt massor

Testerna gjorde jag med min HEQ5 (ej bältmoddad men med gott humör) med en SW150PDS-baserad rigg på totalt 7,8 kg enligt badrumsvågen.
En enkel Orion 50mm mini-guidare (FL 164mm) med en ASI120MM Mini övervakar guidningen.
Testobjekt var NGC4438 i Markarians kedja vid 23-tiden under några kvällar i veckan (Alt-Az ca 170/44).