Det här projektet är "low key" och diskret. Vi har inte velat annonsera ut det för hårt på internationella forum, men för den svenska publiken känns det OK. Vänligen håll det på en diskret nivå, framförallt avseende platsen.
Bakgrund
Det hela började i början av mars 2012 när jag och min son Mark var nere hos Olly Penrice i Provence för att astrofota lite. Jag frågade helt frankt Olly om det gick bra att bygga ett eget hos honom och hyra marken. Vi kom överens om att det var möjligt men att det var en verksamhet som inte skulle utvidgas. Planerna gungade framåt i sakta mak och i höstas började vi prata detaljer. Vid det laget hade Jonas Grinde kommit in och jag hade försiktigt frågat Olly om det gick att utvidga till två pirar. Ungefär samtidigt tyckte Olly att det var OK men att vi kanske skulle göra fyra pirar eftersom han hade två andra intressenter, en engelsman och en holländare. Jonas och jag tyckte att det var en bra idé så diskussionerna började. Jag hade hela tiden sett det som mitt alldeles eget "pet project", och har därför velat vara tongivande i designen.
Design
Ett par saker var klart från början: minimera storleken på bygget och hålla det så lågt som möjligt. Det senare innebar att jag skisasde på en absolut lägstahöjd för teleskopen och en maxhöjd avseende innertaket. Pirarna bestämdes till 40cm höjd och taket skulle ha en frigång på totalt 140cm. Teleskopens bottnar skall släpa lågt, nästan ner i golvet. Betongplattan optimerades ner till ca 4x3m. Grundväggarna skulle vara murade men fick senare under resan ändras till trä eftersom franska byggregler i området endast tillåter en dylik byggnad om den inte är av permanenttyp och inte skall användas för boende.
Sketchup fick bli verktyget och efter ett par iterationer kom jag fram till följande skisser:
Pirarna
Jag har ju ett balkongobs här i Saltis och det har en egenkonstruerad och mycket stabil pir av stål. Jag kortade den och Jonas och jag bestämde oss för att standardisera pirerna efter den modellen. Stål inköptes och arbetet sattes igång med att jag i rask takt åkte upp med stålet till Jonas i Östersund. Dagen efter återvände jag (i lugnare tempo) till hemmet med fyra tunga stålkonstruktioner i bakluckan. Här är den storyn i bilder:
Taket
Tak är svårt. Det måste rulla lätt, vara lätt, vridstyvt och tåla vind. De flesta lösningar man ser på nätet verkar ha hjul som rullar uppe på själva väggen och dit ville jag definitivt inte. I stället hittade jag på en konstruktion som hade utanpåliggande och kapslade räler i trä. På detta sätt blir taket nedvikt över väggen och man får lättare att ha både ventilation och dammspärr. Stora hjul rullar lättare än små, så valet föll på Biltemas 39-kronors kullagrade hjul med 125 kg kapacitet. Fem takstolar betydde tio hjul - väl dimensionerat får man säga.
Takstolarna skulle spänna drygt fyra meter och inte väga för mycket. Designen blev en enkel träkontruktion med 45x45mm regelverk, så här:
Motoriseringen är en annan sak och jag har styrning för 12V-motor med pulsbreddsmodulering i min astrobox. En kompis som just bytt garageport donerade den gamla motorn med kedjedrivning och den kom verkligen till sin rätt. Efter att ha satt in den i taket såg det ut så här (litet tidshopp framåt, men det är den enda bild jag har av motorn):
Färden
Både Jonas och jag tycker att snabba fordon är kul, och nu fanns det chans att åka Autobahn med bara två man (och lite grejs) i bilen. Dessvärre har min snabbare bil haft ett laddfel en längre tid, men tack vare att en mycket god person på Volkswagen tipsade om att det faktiskt är en maskinskada så fick vi till en reparation via försäkringen. Det hela hade annars blivit en mycket kostsam historia eftersom motorn måste ur för att man skall komma åt generatorn. Det låter idiotiskt, men det är ett faktum eftersom motorn endast ger ett A4-pappers utrymme kvar i motorrummet. Volkswagen fick först fel kabel (det var en trasig generatorkabel som skulle bytas) men på morgonen fredagen vi skulle åka kom den rätta och Janne på VW lyckades med konststycket att få till allt med bara några timmars fredagsövertid. Jonas och jag fiskade upp bilen vid 18-tiden, körde hem den till Saltis och monterade ur det fasta kylskåpet ur bagagerummet för att pirar, teleskop och bagage skulle få plats. Allt tog sin runda tid och vi kom iväg först 20.30 från Saltis.
Första natten tillbringades i Ljungby - förvisso i Sverige men fortfarande ett antal timmar på väg. Andra dagen (lördag) susade vi ner till Malmö i lagstadgad hastighet och rullade över bron efter att ha provianterat ett blandpack med små nubbar till midsommar. Efter färjan till Puttgarden äntrade vi Autobahn och satsade genast på att knäcka 300 km/h-vallen. Det var aldrig tillräckligt lite trafik för att lyckas så vi fick nöja oss med 280. Maybe next time...
Andra nattens sömn hamnade i Ettlingen utanför Karlsruhe, och de sista 72 milen avverkades i lugn takt genom Schweiz via Basel, Lausanne, och Geneve, och sedan vidare in i Frankrike och till Olly's via Grenoble. Vi anlände på eftermiddagen och hade en lugn och skön middag med värdparet.
Bygget
Tillsammans med två ditresta engelsmän, varav den ena blivande pirägare och den andra bara en kompis, startade vi projektet. En del av det finns beskrivet ovan i första inlägget. Min son med flickvän skickades under måndagen ned till Nice med flyg och fortsatte sedan på tisdagen med tåget till Dignes Les Bains där jag hämtade dem sent på eftermiddagen. Mark visade sig bli en mycket värdefull bygghjälp.
I stort sett höll vi oss till ritningarna. Det blev som sagt träväggar i stället för mursten, och det blev en del småändringar. Motorn hade vi ingen ritning på så den fick vi improvisera dit. Tack vara Marks uppfinningsrikedom fick vi till en version (roof motor v2.0) som medgav att taket rullas en hel meter förbi huset åt NNO, något som gav alla pirar bra utsikt mot stigande objekt i öster.
Vi ändrade också så att takets sydsida har högre vägg och det gav oss friheten att lämna teleskopen oparkerade vid taköppning och -stängning. Mycket bra. Det skall till en lucka på sydsidan också, och den skall styras mekaniskt av själva taket. Det blir i september.
Jag har satt ihop ett youtubeklipp på den första manuella takrullningen likväl som den första motoriserade. Vi har ännu inte rälerna förlängda fullt ut, men det visar i alla fall hur lätt taket rullar. Rälerna kommer förresten att vara helt kapslade och har "borstbarriär" modell bilväxelväljare för axelspalterna.
http://youtu.be/VveFTfKHk0o
Utrustning
I slutet av september åker vi ner igen med all utrustning som skall in obset. Under tiden fram tills dess kommer vi att slutföra mjukvaror och, viktigast av allt, min astrobox. Jonas och jag ställer våra GM2000HPS där nere, min med en Takahashi FSQ106 och Jonas med en AG12:a. Båda riggarna har QSI-kameror med 8300-sensorer och kommer, som vanligt, att arbeta oguidat.
Astrofoto
Jag tog med min GM1000HPS och min Tak ner för att inte bli helt utan astrofoton där nere. En Vixen Polarie åkte med också och den fick sin riktiga "first light" mot väster. Stora riggen fick två nätter Ha i sig i fullmånens sken, vilket jag publicerat under bilder.
Avslutningsvis
Det här har varit riktigt kul så här långt och vi har verkligen fått till ett fullfjädrat och tillförlitligt observatorium. Byggsamarbetet har varit fantastiskt och vi har alla kämpat stenhårt. Nu väntar snart absurda datmängder och frågan blir om man ens hinner processa allt...
Några avslutningsbilder:
Midsommar med sill, potatis och nubbe, midsommarstång av Mark och Nina (utan björk, bra jobbat!):
Obset från söder:
Kontemplering på något tungflyttade pallar:
Panoramabild från berget ovanför i väster (en timmes vandring på bergsryggen):
/p
