Variabelupptäckarprojekt

[Hans Bengtsson]

Thomas K:

Här går det undan med leveranserna! Jag skickade just en fil till dig med 100 stjärnor, till din saaf.se-adress.

mvh
Hans Bengtsson

[Hans Bengtsson]

Gustav H:

Nu har jag skickat en fil även till dig, till din 5063-adress.

mvh
Hans Bengtsson

[Hans Bengtsson]

Säg bara till ifall ni tycker det tar lång tid från det ni laddat hem Excel-filen med ASAS-SN-data till det ni gjort ett användbart diagram i Excel. Den processen tar bara några minuter per stjärna ... förutsatt att man gör på rätt sätt.

Om man inte är van att jobba i Excel kan man lägga massor av tid på saker som egentligen går att fixa med några få knapptryckningar. I det här fallet är det bara ett begränsat antal saker att tänka på vad gäller den biten. Jag kan vid behov komma med korta instruktioner i denna tråd.

En annan sak som är viktig: man ska givetvis inte leta nya variabler så mycket att man tröttnar! När det inte känns roligt längre, då avbryter man och fortsätter eventuellt vid något annat tillfälle. Jag märkte själv att tålamodet började tryta när jag satt en lång stund och stirrade på svarta rörliga klot på skärmen medan data hämtades in. Inte så kul.

Det gick däremot utmärkt bra att sätta igång körningen, sedan göra diverse andra saker, och så en stund senare återvända till skärmen för att föra över datafilen till egen dator. Att hela tiden titta på en dator som jobbar är ungefär lika onödigt som att titta på medan tvättmaskinen jobbar...

Mvh
Hans Bengtsson

[Katarina H]

Gjort 5 % (dvs 5 st). Inget napp. Det tar 2-3 minuter i excel per styck men så är jag en gammal excel-räv, ni kan fråga mig med.

Katarina

[Björn]

Efter att ha tittat på några stycken (5 närmare bestämt), så uppstår några frågor:

1. Var drar vi gränsen för vad som kan anses vara intressant när det gäller variation i ljusstyrka? De jag tittat på hittills har en amplitud-skillnad på max 0.2 magnituder. Jag antar att vi söker stjärnor med åtminstone 0.5 magnituders skillnad, eller mer kanske?
En stjärna jag tittat på har en amplitud på 0.2 magnituder (10.4-10.6), men två enstaka värden på ca 10.2 och ca 10.3. Hur ska man tolka dessa?
2. Finns det någon anledning att ladda hem datat och öppna det i Excel när man direkt kan se i grafen att den inte varierar med mer än 0.2 magnituder?

[ThomasK]

Jag har gjort 8 stjärnor nu. Inget napp än. Jag kollade första alla mot VSX och det var 2 av 100 som var med där så de hoppar jag över. För de stjärnor jag undersökt har variationen varit inom 0.05 till 0.10 magnituter + några avvikande värden per stjärna. Avvikande värden neråt kan tyda på en förmörkelsevariabel, men är det bara ett par tre stycken går det nästan inte att göra något med dem. Hittar man 10 utspridda värden som ligger klart under resten kan man bli misstänksam.

[Hans Bengtsson]

Björn:

Det är utmärkta frågeställningar som inte har några givna svar.

Enstaka avvikande mätningar finns i nästan alla stora mätserier. Jag tycker inte man behöver fästa någon vikt vid dessa. OK, det skulle kunna handla om Algol-förmörkelser (ifall de avvikande punkterna är ljussvagare än övriga materialet) men det skulle föra för långt att försöka analysera alla sådana enskilda fall.

Om ASAS-SN-plotten indikerar en större amplitud än vad som kan förväntas motsvara mätningarnas felmarginaler (spridningen) då ska man förstås titta närmare på kurvan. Den nyss upptäckta variabeln vid M101 var ett typexempel. ASAS-SN-plotten såg kaotisk ut ... men amplituden var så stor att den inte kunde vara spridningen. Och mycket riktigt utkristalliserades ju en snygg löpande ljuskurva när obsarna lades in i ett Excel-diagram med mycket bättre tidsupplösning.

Jag skulle nog alltid kolla i Excel, det tar mycket kortare tid än själva inhämtningen av obsar. Man kan mycket väl tänka sig en periodicitet på kanske 50 eller 100 dygn och amplitud bara 0.2 magnituder. Om obsarna inte ligger kaotiskt utan följer ett mönster så kan ögat ganska snabbt uppfatta detta. Men jag tycker samtidigt att var och en ska göra sina egna bedömningar och arbeta på det sätt som känns bäst.

Mvh
Hans Bengtsson

[Hans Bengtsson]

En variant som man mycket väl kan tänka sig är att obsarna både på ASAS-SN-plotten och i Excel-diagrammet tycks kaotiska utan tydligt mönster - men att amplituden är tydligt större än man kan förvänta sig. Sådana fall kan kräva Peranso-analys, eftersom det då ligger nära till hands att misstänka en kortperiodisk variabel. Det är alltså alltid viktigt att uppmärksamma större generell amplitud i diagrammen än vad en konstant stjärna borde ge.

Mvh
Hans Bengtsson

[wilt]

Ytterligare ett alternativ för plottning av ljuskurvor med valfri tidsupplösning, ljuskurvor med medelmagnituder, fasplottning med mera (och även periodanalys) skulle kunna vara Vstar, men jag har ännu inte lyckats med att importera data från ASAS-SN till programmet. Har testat att exportera i csv-format, vilket Vstar läser, men det hänger upp sig någonstans.

/Gustav

[Präriefoten]

Roligt att vi har blivit fler. Nu är chansen att vi hittar något betydligt bättre! Jag funderar på om vi inte borde kunna göra ett macro i Excel som behandlar och plottar datan på nolltid.

Maritn

[Hans Bengtsson]

Alltid bra med nya synpunkter och idéer!

Den färgindexgräns jag satte, (BT-VT) större än +1.5, bör innebära att det blir röda jättar/superjättar som vi fångar. Möjligen kan någon enstaka närbelägen röd dvärg också slinka med, men det får vi ta. Thomas K angav att av hans 100 stjärnor så är endast 2 kända som variabler, det är en andel som nog kan stämma rätt väl med materialet som helhet.

Om vi däremot som utgångsmaterial hade valt säg de 100 skenbart ljusaste stjärnorna med så högt färgindex, då hade andelen kända variabler blivit mycket större, förmodligen inte så långt från 100 %. Betelgeuse, Aldebaran, Antares, My Cephei, Y CVn, Mira Ceti (vid max), Chi Cygni (vid max), osv, alla dessa är kända som pulserande variabler.

Skillnaden i variabelfrekvens mellan å ena sidan 100 röda stjärnor med magnitud ungefär 10-13 och å andra sidan de 100 ljusaste röda stjärnorna kan knappast ha fysikaliska orsaker. Det handlar om att de 100 ljusaste alla är väl studerade fotometriskt, och att man därför upptäckt variabiliteten. En lika noggrann studie av det ljussvagare urvalet stjärnor borde ge samma andel kända variabler, dvs en mycket hög andel.

Många av de hittills oupptäckta röda variablerna är svåra eller omöjliga att upptäcka genom att i ASAS-SN kolla de senaste 1500 dygnen. Men en del tror jag definitivt kommer att hittas om vi är enträgna.

mvh
Hans Bengtsson

[ThomasK]

Hittat en kandidat! KTS011 verkar ha en regelbunden variation med flera olika perioder. Ungefär som den jag hittade vid M101 men med lite mindre variation. Huvudperiod är 30,93 dygn och hittade även perioderna 43,52 och 33,79.

KTS011_phase.jpg (78.77 KiB) Viewed 3748 times

[Hans Bengtsson]

Hjärtliga gratulationer!

Du blev först med att hitta en ny variabel i projektet!

mvh
Hans Bengtsson

[Björn]

En av de stjärnor jag tittat på hittills (KAR009), har en del underliga mätpunkter.
Normalt sett ligger nästan alla mätvärden runt 11.35 men den har dessutom vid ca 8-10 enstaka tillfällen tappat ner mot en hel magnitud (runt 12.3 som svagast).
Dessutom har den vid ca 4-5 tillfällen ökat upp emot 0.4 magnituder, ca 10.9 som ljusast.
Någon som vet vad det kan bero på? Kan man vara säker på att alla värden är tillförlitliga eller kan det vara 'dålig' data som kommer med då och då?

[Hans Bengtsson]

Jag upptäckte nu en tidigare okänd halvregelbunden variabel (internt namn: BEN097).

Edit:
Position borttagen 20171222.

Thomas K:
Har du lust att köra data från den i Peranso?

mvh
Hans Bengtsson

BEN097.PNG (13.73 KiB) Viewed 3735 times