Re: V1391 Cas = Nova Cassiopeiae 2020
Posted: 2020-10-15 10:49:32
Det är så himla roligt att i realtid kunna följa hur Pablo är på väg att trilla ner i det som vi brukar kalla Variabelträsket. Inte lätt att ta sig upp därifrån när man en gång hamnat där!
Variabla stjärnor ligger mitt inne i astronomins kärna. Mycket av vår kunskap om universum bygger på studier av variabler.
Förr var det i huvudsak variabler med ganska stora variationer (dvs stor amplitud) som lämpade sig för amatörastronomer, övriga variabler krävde fotoelektrisk utrustning. Men med CCD-tekniken har ju detta helt förändrats, även variabler med ganska liten amplitud kan nu studeras av amatörastronomer.
AAVSOs databas VSX har nyligen fyllts på med flera hundra tusen variabler, antalet ligger på över 2 miljoner! En majoritet är ur vår synvinkel ”ointressanta”, det kan exempelvis handla om stjärnor med stjärnfläckar som varierar några millimagnituder i takt med att de roterar.
Man kan faktiskt fundera på om definitionen av variabel möjligen borde innefatta ett kvantitativt värde på amplituden. Annars kan en variabeldatabas växa nästan okontrollerat i takt med allt större möjligheter att mäta noggrant. Vi vill ju inte att vår pålitliga huvudseriestjärna solen ska betraktas som variabel även om solfläckarna förstås i någon mån gör den just variabel.
Det gäller för amatörastronomen att välja och vraka, att fokusera på ett begränsat antal objekt som passar bra för den tillgängliga utrustningen. En plan, ett projekt, något som kan genomföras och generera användbara och intressanta resultat.
Ett exempel på ett sådant projekt är de 50 bortglömda mirorna, senare utökat till 100 miror. I samband därmed också ett betydande antal bifångstvariabler, dvs variabler som råkar ligga i samma bildfält och därför kommer med ”på köpet”.
Magnus har nyligen börjat studera dvärgnovor av typen SU UMa, det är ett annat mycket spännande forskningsområde. Sådana dvärgnovor har ibland supermaxima (långa och ljusstarka utbrott) då de uppvisar superpucklar, dvs kortperiodiska variationer som är kopplade till stjärnsystemets omloppstid (de är alltid dubbelstjärnor). Pucklarna har normalt en period som är några få procent längre än omloppstiden. För att studera superpucklar krävs tidsserier, dvs magnituden följs mer eller mindre kontinuerligt under några timmars tid, ju längre tid desto bättre.
De två projekt jag nämnt ovan är förstås bara exempel. Men viktigt är som sagt att det finns någon form av planering, en tanke bakom, och dessutom något som man själv tycker är roligt och spännande.
Jag tycker att Thomas råd verkar mycket förnuftigt: fokusera på den variabel som är huvudmålet för bilden, och mät även de variabler på bilden som har GCVS-namn. Ett GCVS-namn känner man igen på att det avslutas med en stjärnbildsförkortning: SS Cyg, V1391 Cas, osv.
Tabby’s stjärna saknar än så länge GCVS-namn, den heter vid rapportering KIC 8462852. Så småningom kommer den att få GCVS-namn, och då går världens variabilister över till att använda det namnet istället. Inom GCVS-världen sker det mesta långsamt, utom när det gäller novor som tämligen raskt brukar få GCVS-namn (som V1391 Cas).
Tabby’s stjärna i VSX:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?vie ... oid=410131" onclick="window.open(this.href);return false;
Mvh
Hans Bengtsson
Variabla stjärnor ligger mitt inne i astronomins kärna. Mycket av vår kunskap om universum bygger på studier av variabler.
Förr var det i huvudsak variabler med ganska stora variationer (dvs stor amplitud) som lämpade sig för amatörastronomer, övriga variabler krävde fotoelektrisk utrustning. Men med CCD-tekniken har ju detta helt förändrats, även variabler med ganska liten amplitud kan nu studeras av amatörastronomer.
AAVSOs databas VSX har nyligen fyllts på med flera hundra tusen variabler, antalet ligger på över 2 miljoner! En majoritet är ur vår synvinkel ”ointressanta”, det kan exempelvis handla om stjärnor med stjärnfläckar som varierar några millimagnituder i takt med att de roterar.
Man kan faktiskt fundera på om definitionen av variabel möjligen borde innefatta ett kvantitativt värde på amplituden. Annars kan en variabeldatabas växa nästan okontrollerat i takt med allt större möjligheter att mäta noggrant. Vi vill ju inte att vår pålitliga huvudseriestjärna solen ska betraktas som variabel även om solfläckarna förstås i någon mån gör den just variabel.
Det gäller för amatörastronomen att välja och vraka, att fokusera på ett begränsat antal objekt som passar bra för den tillgängliga utrustningen. En plan, ett projekt, något som kan genomföras och generera användbara och intressanta resultat.
Ett exempel på ett sådant projekt är de 50 bortglömda mirorna, senare utökat till 100 miror. I samband därmed också ett betydande antal bifångstvariabler, dvs variabler som råkar ligga i samma bildfält och därför kommer med ”på köpet”.
Magnus har nyligen börjat studera dvärgnovor av typen SU UMa, det är ett annat mycket spännande forskningsområde. Sådana dvärgnovor har ibland supermaxima (långa och ljusstarka utbrott) då de uppvisar superpucklar, dvs kortperiodiska variationer som är kopplade till stjärnsystemets omloppstid (de är alltid dubbelstjärnor). Pucklarna har normalt en period som är några få procent längre än omloppstiden. För att studera superpucklar krävs tidsserier, dvs magnituden följs mer eller mindre kontinuerligt under några timmars tid, ju längre tid desto bättre.
De två projekt jag nämnt ovan är förstås bara exempel. Men viktigt är som sagt att det finns någon form av planering, en tanke bakom, och dessutom något som man själv tycker är roligt och spännande.
Jag tycker att Thomas råd verkar mycket förnuftigt: fokusera på den variabel som är huvudmålet för bilden, och mät även de variabler på bilden som har GCVS-namn. Ett GCVS-namn känner man igen på att det avslutas med en stjärnbildsförkortning: SS Cyg, V1391 Cas, osv.
Tabby’s stjärna saknar än så länge GCVS-namn, den heter vid rapportering KIC 8462852. Så småningom kommer den att få GCVS-namn, och då går världens variabilister över till att använda det namnet istället. Inom GCVS-världen sker det mesta långsamt, utom när det gäller novor som tämligen raskt brukar få GCVS-namn (som V1391 Cas).
Tabby’s stjärna i VSX:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?vie ... oid=410131" onclick="window.open(this.href);return false;
Mvh
Hans Bengtsson