Rapport från en balkong!

[Ramsey]

Icke-existerande mörkeradaption, starkt månsken, en gigantisk julgransbelysning några meter bort, grannarnas starka trädgårdsbelysning, dis och molntrasor [...] Efter några minuters observerande var himlen helmulen, och det var bara att bära in teleskopet igen.

Låter som svåra förhållanden i Lund. Här hade vi en väldigt stor och fin lucka i molnen under 15-20 minuter igårkväll. Blev plötsligt helklart åt alla väderstreck. Jag har aldrig ställt upp teleskopet så snabbt förut! Vi hann obsa S UMa under ca 10 minuter, sen drev stora molnbanken in igen och det var bara att plocka in tuben. Tiden räckte till för att bestämma att det utan tvekan var rätt variabel och rätt jämförelsestjärnor vi tittade på. Någon magnitudbestämning hann vi inte. Nu på morgonen från kl 04 har det inte varit en enda lucka här, knappt man såg månen lysa igenom

Det jag kan säga är att i fredags var, enligt min 100 % subjektiva uppfattning, S UMa precis svagare än jämförelsestjärnan 12.9. Igår något starkare än 12.9 men definitivt svagare än 12.3. Men jag är som sagt lite ringrostig och kan ha lite dålig känsla för tiondelarna Jag håller min skattning från i fredags utanför SVO tills vidare. Blir spännande att försöka följa nästa minima bättre redan från ingången.

[wilt]

Det jag kan säga är att i fredags var, enligt min 100 % subjektiva uppfattning, S UMa precis svagare än jämförelsestjärnan 12.9. Igår något starkare än 12.9 men definitivt svagare än 12.3. Men jag är som sagt lite ringrostig och kan ha lite dålig känsla för tiondelarna Jag håller min skattning från i fredags utanför SVO tills vidare. Blir spännande att försöka följa nästa minima bättre redan från ingången.

Tycker nog du kan lägga in obsen från i natt. Du har ju kollat två gånger nu. Den enda ytterligare obsen jag hittar är fortfarande Bjerkgaards observation på 12.3 och det skulle i så fall skilja 0.4-0.5 mag eller något från din obs i natt; hans obs är ju från den 17 december och då kan stjärnan fortfarande ha varit i viss nedåtgående trend.

Minima hos miror kan ju skilja sig åt från gång till gång, och möjligheten är att vi här har ett ljussvagt minimum hos S UMa! Det kan även kopplas till det diagram Hans la ut, där det ser ut som om den långsiktiga trenden (med formen av "MacDonalds-M") ligger lågt nu.

Tyvärr ser det mulet ut de närmaste dagarna i Lund ...

/Gustav

[Hans Bengtsson]

Håller med, jag tycker också du kan lägga in obsarna för S UMa i SVO. Alltid bra att kolla upp saker som ter sig lite ovanliga.

Det är förresten inte helt säkert att magnitud 12.9 är så ovanligt som man kan tro. Jämförelsestjärnan 129 hade till ganska nyligen på AAVSO-kartorna (bl.a. på mina kartor som jag skrev ut för ett par år sedan) magnitud 12.5. När jag kollar i VizieR tycks det som om 12.9 är korrekt magnitud, uppgifter från flera olika källor tyder på det. Att magnituden tidigare getts som 12.5 kan mycket väl ha inneburit att minima för S UMa tidigare har skattats alltför ljusstarka. Just den stjärnan bör ha varit en populär jämförelsestjärna vid minima, jag vet att jag själv har använt mig av den.

mvh
Hans Bengtsson

[Robin Andersson]

Tycker det känna bra när man har stjärnor som man kan definitivt sätta intervallgränser för, alltså tex

12<x<12.3

men mindre roligt när det ändå visade sig vara åt skogen när man sedan jämför med andra. Vad tror ni är den största faktorn till att det ibland skiljer sig från andra trots att man tycks ha gett den gränser med ett litet intervall? Om vi nu bortser från röda stjärnor. Det är ju som sagt skillnad från individ till individ, men tror ni yttre faktorer som inte observatören själv kan påverka kan spela spratt på bedömningen? Tänker på sådana yttre faktorer som ofta inte märks under tiden man observerar, tex tunna slöjmoln som ligger homogent över himmelen, dåligt exempel kanske men hoppas ni förstår mig.

Mvh
Robin Andersson

[ThomasK]

Ramsey, tycker också du ska lägga in S Uma-obasarna. Du verifierade att det var rätt stjärnor du såg, så då är det bara att rapportera det du såg.

Robin, om man inte tittar på variabeln och jämförstjärnorna på samma sätt tycker jag det är lätt att bedömningen blir fel. T.ex om man på den ena tittar rätt på och den andra lite vid sidan om, eller man inte alltid har stjärnorna i centrum av synfältet när man bedömmer. Bedömningen blir också svår om man har en annan stark stjärna i närheten som bländar. Med min förstorning på 25x undviker jag därför en del variabler som säkert är enklare att bedöma med högre förstorning.

[wilt]

Jag hade bättre tur med vädret ikväll än förra gången jag försökte fånga S UMa. Förhållandena var ganska bra - för att vara centrala Lund - och jag hade inga problem att se S UMa eller dess jämförelsestjärna 129; S UMa skattade jag till 12.7. Ytterligare cirkumpolärt bottenfiske: R Cam har precis lämnat minimum och skattades till 12.5, vilket även är fallet med R Dra som skattades till 12.4.

S UMi, däremot, ligger nära max, på 8.2. Två miror i Cepheus är mittemellan max och min, jag skattade RY Cep till 11.5 och S Cep till 9.5.

Till detta kommer en hoper halvregelbundna och ljusa miror obsade med fältkikaren, där man bland annat noterar att R And, V Cas och R Gem ligger nära max.

/Gustav

[Hans Bengtsson]

Så bra! Då råder det ju ingen tvekan om att även obsen 12.9 för S UMa är helt OK.

MacDonalds-M-mönstret i den långsiktiga kurvan för S UMa behöver inte vara en effekt som beror på en verklig förändring av medelljusstyrkan. Man kan också tänka sig att det handlar om att de fasta gränserna för 10-dygns-beräkningarna gradvis förskjuts i förhållande till ljusväxlingsperioden. Å andra sidan finns samma mönster kvar när man testar med 7-dygns-medelvärden, 13-dygns-medelvärden osv ... men om man försöker med 225.87-dygns-medelvärden (= medelperioden för S UMa) så får man delvis annorlunda mönster. Rätt komplicerat och något att fundera på. Även periodvariationerna kommer förstås in i bilden.

Noterar att vallen 15.000 obsar för år 2012 sprängdes alldeles i slutskedet!

mvh
Hans Bengtsson

[Robin Andersson]

Då tackar jag adjö till Göteborgs himmel, och vinkar in Rosenskogs himmel. Med andra ord har jag packat ihop de sista i Göteborg nu, nu ska jag försöka fixa mitt "observatorium" till teleskopet. Så den får en permanent plats.

Mvh
Robin

P.S
En 14" är definitivt inte praktisk på en balkong i Göteborg . Det säger sig själv kanske men kan intyga det själv nu, hehe.

[Ramsey]

Tog en lååång titt på S UMa igår, men jag måste medge att det inte vill sig. Den starka stjärnan intill gör det svårt att få till jämförelsen hur jag än vrider och vänder. Skulle kunna sätta S UMa till mellan 12.5 till 12.9 hur länge jag än tittar och kan inte riktigt få till det. Kanske är det också färgen som spökar? Det är nog bara att gå vidare med några enklare variabler för tillfället så får S UMa vila tills jag fått bättre känsla för magnituderna.

[Robin Andersson]

Hej

Jag ska försöka på en titt på S UMa idag, tror jag har kartor liggandes någonstans. Teleskopet står nämligen utanför dörren nu så ska skall försöka när jag kommer hem igen vid 7 senast. Återkommer.

MVH
Robin

[Robin Andersson]

Äntligen, nu fungerar teleskopet som ett teleskop ska. Trots att kollimeringen inte är super ännu, skall kollimera imorgon i hopp om något bättre gränsmagnitud, den ligger just nu strax under magnitud +13.0 med 25mm okularet.

Jag tänkte observera S UMa idag som sagt, men den ligger just nu bakom ett päronträd så den får vänta ett tag, skall försöka om 1-2h igen om inte min bärhjälp skall sova innan dess.

Dock har jag observerat SS Cyg för den första gången idag, skattade den till magnitud +12.3. Tittade även på Andromeda galaxen en snabbis (min sökare är väldigt felinställd så skall fixa den imorgon - ett under att jag hittade SS Cyg).
Gränsmagnituden visuellt för ögat låg på cirka +5.1/+5.2 idag. Så det var nog det som gjorde att jag hittade SS Cyg på grund av stjärna '51' intill SS Cyg.

Fick även se en väldigt långsam meteor. Klockan 20:52 svensk tid rakt i zenith ser jag i ögonvrån något ljust som fångade min uppmärksamhet under SS Cyg letandet. Det var ett stjärnfall som föll zenith söderut, det försvann cirka 1 sekund efter att jag såg den. Uppskattade den till en visuell magnitud på cirka -2/-3. Den lämnade även "stoft" bakom sig vilket var väldigt vackert. Men det bästa var att den varade så länge, som sagt cirka 1 sekund vilket är nog rekord för min del.

Tittade även lite på Jupiter ikväll, förutom den röda pricken på jupiter kunde jag uppfatta färgskillnader på jupiters månar vilket jag inte har gjort tidigare. Io ''lyste'' väldigt orangerött-blandat, möjligtvis lite inslag av brunt.

Just det, en liten fråga också

Cirka 20:45 +/- 3 min, så blinkade det till i närheten av Nu Cygni (i riktning mot svanhuvudet). Blinkningen varade i cirka 1/3 sekund och var klart vit, blinkningen nådde en magnitud i klass med jupiter. Vad kan det ha varit tror ni? En vanlig flare? Såg bara blinkningen en enda gång men positionen såg väldigt stilla ut när detta hände - uppfattade ingen rörelse alls, och inte den vanliga rörelsen som uppfattas hos vanliga rymdobjekt som ger ifrån sig flares. En mer löjlig tanke som slog mig då var eventuella flare-stjärnor, så överlämnar frågan till er experter om vad det kan ha varit.

mvh
Robin

[Ramsey]

Robin, S UMa är inte så viktig att du behöver hålla bärhjälpen vaken! Vore det inte för att päronträd är så trevliga när de blommar på våren så hade du kunnat såga ned det Men nej, man ska inte ens tänka tanken.

Jag såg 13.1 klart och tydligt en stund med teleskopet ikväll, men sen såg jag bara moln.

[Hans Bengtsson]

Hej Robin!

Kul att höra att du börjat installera teleskopet på den nya platsen! Med klar himmel och MYCKET högre förstoring än vad 25 mm okular ger så kommer du att kunna se stjärnor som är betydligt ljussvagare än magnitud 13. Det kommer förmodligen snarare att bli kring magnitud 15.0.

Jag tog en liten runda (eller snarare två) på balkongen ikväll. Rätt hygglig transparens men så blåsigt att stjärnorna hoppade runt i synfältet hela tiden vilket delvis förstörde gränsmagnituden, den var ca 13.5 som bäst. Normalt sett är mitt teleskop rätt okänsligt för vind, stativet är stadigt, men just den här gången blev det kraftiga luftvirvlar på balkongen som fick tuben att skaka.

Observerade för första gången TZ Cyg - och lade genast märke till en stjärna i fältet som jag bedömde ha magnitud 11.5 men som inte fanns markerad på kartan! Viss uppståndelse förstås och jag släppte allt vad mörkeranpassning heter, kopplade upp mig till AAVSO:s kartmaskin ... och på den nya AAVSO-kartan för TZ Cyg, liksom på DSS-bilden, fanns tyvärr stjärnan med. Därefter upptäckte jag att magnituden (11.4) faktiskt fanns angiven på min utskrivna karta, men konstigt nog helt utan stjärnsymbol. Det var ingen nova den här gången heller!

Objekt som blinkar på himlen brukar vara blinkande satelliter. Sådana förekommer (lite överdrivet) överallt och hela tiden och är inget att bry sig om. Meteoren du såg kan kanske ha varit en senkommen kvadrantid?

mvh
Hans Bengtsson

[Robin Andersson]

Meteoren du såg kan kanske ha varit en senkommen kvadrantid?

Mycket möjligt, dock var det definitivt det bästa stjärnfallet jag har sett .

Kan berätta också att det blev plötsligt skillnad på vart jag fick fokus nu, om det var platsen som gjorde det vet jag inte. Men innan hade jag fokus på 25mm precis där jag inte kunde skruva mer, men nu har jag ett tag innan. Lyckades även få fokus med mitt 10mm, dock om och endast om jag flyttade okularet ut ett par mm, d.v.s. okularet satt ej helt i okularhållaren.

mvh
Robin

[Hans Bengtsson]

Hmm, det låter lite mystiskt att du inte riktigt når fokus med 10 mm-okularet. Jag har alltid nått fokus utan problem med alla Newton-teleskop och alla okular, med en hel del utrymme åt båda hållen. Är du säker på att du inte dragit åt en skruv för hårt så att du därför inte kan fokusera fritt hela vägen?

M v h
Hans Bengtsson