U UMa

Studier av variabler, metoder och fotometri.
Post Reply
User avatar
Robin Andersson
Posts: 763
Joined: 2011-03-04 20:42:46
spamtest: JA
Location: Göteborg

U UMa

Post by Robin Andersson »

När jag skulle titta igenom variabler inne på SVO's hemsida. Så sökte jag på UMa i sökfältet.

Till min förvånan kommer den fjärde variabeln U UMa upp, med en extremt liten amplitud och ser nästan "borttagen" ut. Detta påminner mig om T Leo som blev "förflyttad" (omdöpt), bara att T Leo har åtminstone ingen data inskrivet i SVO jämfört med U UMa som åtminstone har koordinater, amplitud och spektraltyp.
Så jag slog av frågan/frågorna:

* Vad har hänt med U UMa?
* Har amplituden blivit omskriven i GCVS? Kan aldrig tänka mig att de kunde se skillnad på +0.25 magnituder under tiden då U UMa upptäcktes (vilket förmodligen var väldigt längesedan och långt innan fotografering var igång).

Här följer ett kurvdiagram på U UMa, 20 000 dagar långt. Det visar inga tydliga skillnader där heller.

http://www.aavso.org/lcg/plot?auid=000- ... an=&vmean=


mvh
Robin Andersson
if there's no life elsewhere in the universe, it's a terrible waste of space
Hans Bengtsson
Posts: 5566
Joined: 2011-03-04 18:19:54
spamtest: JA

Re: U UMa

Post by Hans Bengtsson »

U UMa upptäcktes 1898 av Fleming när hon undersökte Harvard-plåtar från åren 1886-1898. Hon angav oregelbundna variationer 7.0 - 8.3 p (dvs blått ljus). Senare studier tyder dock på att stjärnan är mer eller mindre konstant, även om det säkerligen finns vissa ljusvariationer, det finns det alltid hos stjärnor med spektrum M.

mvh
Hans Bengtsson
User avatar
Robin Andersson
Posts: 763
Joined: 2011-03-04 20:42:46
spamtest: JA
Location: Göteborg

Re: U UMa

Post by Robin Andersson »

Jasså... Så amplituden som står för U UMa visserligen kanske inte är helt "korrekt" i dagens läge?
Eller är det bara så att amplituden är den "senast utgivna" amplituden enligt mätningar? Eller kanske inget av dom :-D...

mvh
Robin Andersson
if there's no life elsewhere in the universe, it's a terrible waste of space
User avatar
Timo
Posts: 1115
Joined: 2005-12-10 00:08:59
Location: Immeln

Re: U UMa

Post by Timo »

Hans,

beror ljusvariationerna hos M-klass stjärnor på åldern ?
Om så , så bör det komplicera letandet av exoplaneter hos vissa av dessa.
Timo
Everything has beauty,but not everyone sees it. Confucius
User avatar
Robin Andersson
Posts: 763
Joined: 2011-03-04 20:42:46
spamtest: JA
Location: Göteborg

Re: U UMa

Post by Robin Andersson »

Ja de har med åldern att göra. Som jag har lärt mig så är det så att Mira stjärnor är stjärnor som är långt ut i sin utveckling och är nu pulserande röda jättar. Alltså de har förbrukat sitt väte och har nu kommit in i ett ostabilt läge där det hela tiden är en strid mellan det gravitionella trycket och det inre (stålnings-)trycket?. Tror det kanske också kallas thermal pressure på engelska.

Rätta mig gärna om jag har fel.

mvh
Robin Andersson
if there's no life elsewhere in the universe, it's a terrible waste of space
User avatar
Robin Andersson
Posts: 763
Joined: 2011-03-04 20:42:46
spamtest: JA
Location: Göteborg

Re: U UMa

Post by Robin Andersson »

Citerat ifrån wikipedia skrivet av Thomas K.
Detta är gamla stjärnor ur population I eller II med 0,6 till några solmassor. De uppvisar stor spridning både i graden av regelbundenhet, amplitud och periodlängd. Jonisering av väte tros vara den huvudsakliga drivkraften i pulseringen.
Detta är svala och mycket luminösa AGB-stjärnor, stjärnor som förbränner helium i ett skal runt kärnan.

mvh
Robin Andersson
if there's no life elsewhere in the universe, it's a terrible waste of space
Hans Bengtsson
Posts: 5566
Joined: 2011-03-04 18:19:54
spamtest: JA

Re: U UMa

Post by Hans Bengtsson »

"There is no such thing as a constant red star" fick jag lära mig en gång i tiden. Och det stämmer. Röda stjärnor befinner sig alltid i en instabil fas av utvecklingen. Det gäller inte bara röda jättar och superjättar, utan även röda dvärgar, långt nere i HR-diagrammet. De röda jättarna och superjättarna har långsamma (ibland periodiska, ibland icke-periodiska) variationer, de röda dvärgarna har vanligen snabba utbrott i form av flares. Att en del röda stärnor ändå är katalogiserade som konstanta beror nog mest på att de inte har undersökts tillräckligt noga fotometriskt.

Rent praktiskt innebär det för variabelobservatören att man aldrig får ha en stjärna med spektrum M (eller ännu senare spektraltyp) som jämförelsestjärna. Ett klassiskt exempel är att den variabla Betelgeuse förr ofta jämfördes med Aldebaran, men eftersom Aldebaran är rödaktig så upptäcktes förstås så småningom att även den är variabel, vilket saboterade Betelgeuse-obsarna.

mvh
Hans Bengtsson
User avatar
Robin Andersson
Posts: 763
Joined: 2011-03-04 20:42:46
spamtest: JA
Location: Göteborg

Re: U UMa

Post by Robin Andersson »

Röda stjärnor, räknar du även med stjärnor med spektralklass C? Kanske skriver detta på fel sätt nu men tänker på kolstjärnor.

mvh
Robin Andersson
if there's no life elsewhere in the universe, it's a terrible waste of space
Hans Bengtsson
Posts: 5566
Joined: 2011-03-04 18:19:54
spamtest: JA

Re: U UMa

Post by Hans Bengtsson »

Ja, kolstjärnor (stjärnor av spektrum C) är de rödaste av alla stjärnor. Förr använde man även spektralklasserna N och R, men dessa ingår numera i C-stjärnorna. Andra spektralklasser med röda stjärnor är M och S. Även stjärnor med sent K-spektrum har en rödaktig färg när man ser dem på himlen. Fast i grund och botten är det förstås färgindexet (B-V eller BT-VT), inte spektraltypen, som styr vad man kallar rött. Om man säger att en stjärna är rödare än en annan stjärna, så menar man helt enkelt att färgindexet är större. Men stjärnor av vissa spektraltyper håller sig vanligen inom vissa gränser när det gäller färgindex.

mvh
Hans Bengtsson
User avatar
Timo
Posts: 1115
Joined: 2005-12-10 00:08:59
Location: Immeln

Re: U UMa

Post by Timo »

Röda stjärnor befinner sig alltid i en instabil fas av utvecklingen. Det gäller inte bara röda jättar och superjättar, utan även röda dvärgar, långt nere i HR-diagrammet.
Tänkte närmast på de röda dvägarna långt ner i HR-diagrammet vad gäller exoplaneter.
Vår galax är ju till största delen "uppbyggd" av K och M stjärnor och det intressanta är man letar tydligen exoplaneter runt dessa även om många tydligen kan vara mer eller mindre instabila.
"We are especially interested in M and K stars because planets in the habitable zone should be more easily detected with our Doppler technique. Detectability is also enhanced because the astrophysical noise from M and K type stars is lower than that of G and F type stars. "
Ett utdrag ur Yale observatoriets hemsida.
Timo
Everything has beauty,but not everyone sees it. Confucius
Hans Bengtsson
Posts: 5566
Joined: 2011-03-04 18:19:54
spamtest: JA

Re: U UMa

Post by Hans Bengtsson »

Exoplaneter kan man hitta även kring röda dvärgar, men tillvaron måste nog kännas lite äventyrlig för den som fötts på en sådan planet. Sannolikheten är stor att stjärnan då och då blir några magnituder ljusare under loppet av några minuter ... dvs får en flare ... inte så kul. Jag tror knappast att något liv kan utvecklas på en planet kring en röd dvärg. Det är mycket säkrare med en G-stjärna, eller kanske F-stjärna, på huvudserien - som solen.

mvh
Hans Bengtsson
User avatar
Timo
Posts: 1115
Joined: 2005-12-10 00:08:59
Location: Immeln

Re: U UMa

Post by Timo »

Det är så sant !
Sista halmstrået för eventuellt liv är kanske om planeten vänder samma sida mot sin sol så kanske skymningszonen och en del av en mörka sidan är möjlig.
I alla fall spännande att tänka tanken.
Men en civilisation som använder elektronik är nog inte att tänka på med de solstormar som härjar där.
Timo.
Everything has beauty,but not everyone sees it. Confucius
User avatar
Robin Andersson
Posts: 763
Joined: 2011-03-04 20:42:46
spamtest: JA
Location: Göteborg

Re: U UMa

Post by Robin Andersson »

TU Leo... Också en variabel som har fått gå samma väg som T Leo?
if there's no life elsewhere in the universe, it's a terrible waste of space
Terje
Posts: 525
Joined: 2005-12-08 18:38:52
Location: Alingsås

Re: U UMa

Post by Terje »

Den stora fråga vad gäller liv runt röda dvärgar är väl om vi antar att den är huvudsakligen stabil men med flares etc. är väl hurlänge dessa pågår samt vilken omedelbar effekt detta skulle få på tex marint liv, strålning är inget problem vatten är bra på att plocka bort det så frågan är väl snarast om det kommer in tillräckligt mycket energi under tillräckligt lång tid för att drastiskt ändra temperaturen.
Post Reply