Förslag till rationalisering av SVO-nomenklaturen

[Hans Bengtsson]

Jag har ett förslag till en mera strikt och samtidigt mera lätthanterlig och allmängiltig nomenklatur i SVO. Tanken är att vi endast ska ha fyra varianter av variabelnamn när de registreras, enligt denna prioritetsordning:

1) GCVS-namnet. Exempel: R And, V0341 Vul, alp Her (observera att V-numret alltid har 4 siffror).
2) NSV-namnet. Exempel: NSV00165 (observera avsaknaden av mellanslag, och alltid 5 siffror).
3) Supernova-namnet. Exempel: SN2011by (observera avsaknaden av mellanslag).
4) J-namnet, dvs koordinaterna enligt ekvinoktium J2000.0. Exempel: J001904.1+662213.

Ett objekt som saknas i GCVS och NSV och inte har något supernovanamn ges således med bokstaven J omedelbart följt av positionen enligt exemplet ovan. Bokstaven J är en allmänt erkänd förkortning som betyder "nu följer positionen enligt ekvinoktium J2000.0".

På detta sätt undviker vi hänvisningar till mer eller mindre svårhittade variabelförteckningar. När man sorterar i SVO kommer observationer av ett och samma objekt att hamna i omedelbar följd.

Jag tycker det finns stora fördelar i att vara fristående från kataloger (förutom de tre nämnda) och enbart ange koordinaterna för mera "ovanliga" objekt. När och om ett sådant objekt hamnar i GCVS får vi byta ut J-namnet mot GCVS-namn (det är inte precis varje dag som GCVS uppdateras!). Att hålla koll på detta, liksom att sammanställa en lista över de redan registrerade - och rätt fåtaliga - objekten som istället bör få J-namn, är något som jag kan ta på mig.

Som huvudsaklig källa för J-koordinater föreslår jag NOMAD, som omfattar över en miljard objekt. Man når NOMAD via VizieR:

http://viz-old.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR

Givetvis kan koordinaterna också komma från andra goda källor. Det är just detta som är den stora fördelen med att vara oberoende av kataloger. Den som vill få info om objektet som registrerats i SVO kan bara slå in koordinaterna i VizieR och behöver inte bekymra sig om vilken katalog som avses.

Om man vill göra en korsreferens kan man alltid göra detta i kommentarsrutan.

Den omedelbara anledningen till ovanstående tankegångar var att jag såg Gustavs mätningar av variabler i NGC 225, och den lista över variabler och misstänkta variabler i stjärnhopen som ges här:

http://iopscience.iop.org/1538-3881/134 ... /fulltext/

Hur skulle eventuella mätningar av dessa (misstänkta) variabler registreras, förutom av dem som redan har GCVS-namn? Jag funderade först på NOMAD-namn eller USNO-namn eller GSC-namn, osv, men insåg rätt snart att man inte behöver referera till någon katalog alls, det räcker ju med J-positionen. Förresten tycks positionerna i länken ovan inte vara riktigt korrekta (överraskande nog), så genom en koll med VizieR får man en förbättring av info.

Vad tror ni om detta?

mh
Hans Bengtsson

[ThomasK]

Om man skulle börjat om med SVO skulle definitivt en bättre struktur för namn varit önskvärd. En idé att man skulle kunna ha flera alternativa namn på samma variabel som alla skulle gå att registera på, men ändå länkas samman till ett objekt.

Din idé är bra Hans, jag tycker själv det är besvärligt att veta vilket som är mest "auktorativt" namn för nya och udda variabler. Dock tycker jag vi också ska snegla lite på AAVSO:s namnstandard. Som SVO funkar i dagsläget och man skapar en fil till AAVSO är det ju bra att filen går att importera hos AAVSO. Sedan finns det väl ett par rätt etablerade uddanamn som OJ287 och 3C 66A som jag tycker kan behållas.

I dagsläget finns det 46 uddanamn (som ej är med GCVS, NSV eller är supernova), varav en del verkar vara dubletter. Så en hel del går säkert att omvandla enligt din nya standard.

Om du har möjlighet att ta fram en lista med "befintligt namn" <-> "nytt namn" och detta nya namn finns i AAVSO så kan jag byta i databasen.

[Robin Andersson]

Tycker det låter riktigt bra, har tyvärr inte mycket mer att tillägga som jag kan komma på för stunden. En sak jag dock tänkte på är hur stor roll spelar det att man använder magnituder från samma katalog som olika observatörer? Tänker på kartor där vi hämtar egna magnituder från bl.a. Nomad och TYCHO2, det avviker ju tyvärr lite från varandra precis som kartorna/magnituderna AAVSO ger ut. Kanske att vi borde komma överens om när vi använder vilka för att undvika potentiella "felmarginaler/avvikelser"? Viserligen anser jag själv att tex tycho-2 är lämpligare när man inte observerar svagare än ca magnitud 12. Sen tror jag nomad utbudet blir större ?

Mvh
Robin Andersson

[Tompa]

Ja, det här med jämförelsemagnituder är ju intressant. Det är ju bra om mina obsar även accepteras av andra variabeldatabaser, hur ser man på data från "hemgjorda" kartor?

Mvh,
Tomas W

[Hans Bengtsson]

Min tanke är att vi bör vara hundraprocentigt konsekventa vid rapportering till SVO, så att vi alltid rapporterar enligt något av de 4 möjliga sätten, i den prioriteringsordningen. Även objekt som OJ287 har olika namn, och ibland med mellanslag mellan OJ och 287, ibland utan mellanslag.

Om vi konsekvent håller oss till det föreslagna systemet så blir det knappast några problematiska fall där ett och samma objekt får olika benämningar. Idealet vore ifall man får ett felmeddelande om man försöker rapportera på något annat sätt, det vore en bra väg att skapa enhetlighet och därmed enkelhet i databasen.

Jag har börjat titta på de aktuella objekten, och här är en första rapport:

3C 66A -> J022239.6+430208 Kommentar: 3C 66A
BD311048 -> NSV02537
BD363799 -> J195906.9+362819
GSC31321412 -> J190709.2+435920
GSC3530:2757 -> V0562 Lyr
GSC831137 -> J044003.6+003418
HIP108706 -> V0374 Peg
HS2331+3905 -> V0455 And
MAKARIAN421 -> J110427.3+381232 Kommentar: MRK 421
NGC1275 -> J031948.1+413043 Kommentar: NGC 1275
NGC1276 -> J031950.5+413831 Kommenater: NGC 1276
NGC4151 -> J121032.6+392421 Kommentar: NGC 4151
OJ287 -> J085448.9+200631 Kommentar: OJ 287
TASV0329+41 -> V0513 Per

Edit:
Helst skulle jag vilja att man skippade möjligheten att definiera egna variabelnamn vid rapportering i SVO. Det kan man göra om man vid rapporteringen har fyra rutor att välja på där man kan skriva in namnet:
1) GCVS-namn.
2) NSV-nummer. Man skriver in de 5 siffrorna. Bokstäverna NSV kommer in automatiskt. Också automatisk koll att det är exakt 5 siffror.
3) Supernova-namn. Bokstäverna SN läggs automatiskt framför.
4) J-namn. Bokstaven J läggs automatiskt framför. Automatisk koll att formatet är hhmmss.s+(-)ddmmss.

På så sätt undviker vi svårhanterliga benämningar och databasen blir enklare och bättre. Gärna med alternativa namn i kommentarsrutan, om man så önskar, det påverkar ju inte hanteringen av databasen.

Edit 2:

... eller alternativt (och det är kanske snäppet mera användarvänligt) så kan man ha kvar en enda ruta för stjärnnamnet, och att systemet känner av vilken typ av namn det handlar om:
* Om den första karaktären är J så är det ett J-namn (inga GCVS-namn börjar på J).
* Om de två första karaktärerna är SN så är det ett supernova-namn (inga GCVS-namn börjar på SN).
* Om de tre första karaktärerna är NSV så är det ett NSV-namn (inga GCVS-namn börjar på NSV).
* Om de tre sista karaktärerna är ett av de 88 stjärnbildsnamnen så är det ett GCVS-namn.

Det borde underlätta för att gå vidare med att introducera eventuella möjligheter att göra klickbara länkar ifall endast dessa 4 varianter finns? På ungefär samma sätt som man nu kan göra med GCVS-stjärnor, tänker jag mig.


Mvh
Hans Bengtsson

[Hans Bengtsson]

När det gäller magnitudsekvenser för visuella skattningar, så tycker jag följande rekommendationer kan vara lämpliga.

1) Kartor med goda och kompletta AAVSO-sekvenser: Vi använder AAVSO.

2) Kartor som saknar kompletta AAVSO-sekvenser: Vi använder i första hand Tycho-2-magnituden VT när sådant värde finns. När sådant värde saknas (svagare stjärnor) använder vi V-magnituden i NOMAD.

För Tycho-2-stjärnor används i NOMAD ofta VT-magnituden, detta markeras där med bokstaven T i kolumnen för källa. Men VT-magnituden är då omvandlad till V-magnitud, med de formler som finns för sådan omvandling när färgindexet BT-VT är känt.

VT-magnituden är bättre anpassad till "normalögats" känslighet än vad V-magnituden är. Detta har praktisk betydelse vid visuella skattningar endast när stjärnorna är röda eller rödaktiga. Och sådana jämförelsestjärnor bör man ändå undvika. Vilka stjärnor som har stora färgindex framgår av Tycho-2 och NOMAD. När jag lägger in värden i Excel för att använda sådana jämförelsestjärnor, gör jag alltid en kolumn som räknar ut färgindexet. Stjärnor med stort färgindex refuserar jag som jfr-stjärnor.

Med hjälp av Tycho-2 och NOMAD kan man idag göra utmärkta kartor för i stort sett vilka variabler som helst. Och vi behöver inte på något sätt känna oss bundna till AAVSO vid variabelobserverande, utan vi ska känna att vi har helt fria tyglar vid observerandet. Dock är det förstås lämpligt, som jag nämnde ovan, att använda AAVSO-kartor när bra sådana finns.

Vid CCD-fotometri och DSLR-fotometri är det förstås i första hand V-magnituder (inte VT) som gäller när mätningarna ska reduceras.

mvh
Hans Bengtsson

[ThomasK]

Jag har nu bytt dessa variabelnamn enligt Hans förslag:
BD311048 -> NSV02537
GSC3530:2757 -> V0562 Lyr
HIP108706 -> V0374 Peg
HS2331+3905 -> V0455 And
TASV0329+41 -> V0513 Per
BD363799 -> J195906.9+362819
GSC31321412 -> J190709.2+435920

Dessutom har jag rensat bort alla uddanamn som var registrerade som namn men inte hade några obsar. Det var ca 20 stycken.
För GSC831137 -> J044003.6+003418 hittade jag på Kusastro ytterligare 6 observationer av Hans-Göran Lindberg som inte fanns i SVO tidigare (inlagda nu). Dock verkar identifikationen för denna stjärna fel. Hans-Göran har som kommentar att den ligger nära X Leo och skattningarna är runt 11.5. Stjärnan vid J044003.6+003418 verkar ha en magnitud på 15 och ligger i Taurus. Så denna har jag inte bytt namn på.

För övriga namn i listan vill jag fundera lite mera. Hur entydigt t.ex J085448.9+200631 än är den typen av namn MYCKET svårare att memorera än OJ287, t.ex när man vill söka eller registrera obsar.

Angående förslaget med att skilja katalog utifrån namnet var det en bra idé, men alla namn är redan kopplade till en katalog så det är inte nödvändigt att genomföra vad jag kan se. Att man inte får upp nån detaljinformation för t.ex en NSV-stjärna beror på att NSV-katalogen inte finns inläst i databasen, bara GCVS4 finns.

[hansg]

Hans-Göran har som kommentar att den ligger nära X Leo och skattningarna är runt 11.5.

Stjärnan som nämns ovan är en misstänkt variabel med beteckningen GSC 831:137, se bilaga, där också X Leo är markerad.
Den hade vid obstillfället ingen annan beteckning.

Detta kan nog bli problematiskt,spec. när man följer upp en del fotometriska obkjekt, som oftast då får en tillfällig beteckning av upptäckaren ,finns också massor med beteckningar från spec kataloger som vid upptäckten saknar "standard" beteckningar från NSV ,GSCV osv.
själv har jag följt objekt med namnen TASS, MISAO, TAV,VARCAS, VARVUL + c:a ytterligare kanske 5-6 st som långt senare fått en standard beteckning, så jag tror nog att man inte kommer från att vid obstllfället vara tvungen att anv lite "udda" namn vid rapportering
h-g

[Hans Bengtsson]

Jag vill gärna komma med ett konkret exempel för att belysa fördelen med att använda J-nummer istället för katalognamn (undantag: GCVS/NSV/supernovanamn). Låt oss anta att någon (inga namn!) vill göra en mätning av den stjärna i stjärnhopen NGC 225 som hos Rose och Hintz har nummer 34:

http://iopscience.iop.org/1538-3881/134 ... /fulltext/

Stjärnan uppvisade ”one night of clear variation with large jump”. Låter som ett spännande object! Den finns förstås katalogiserad på flera ställen, eftersom den är av 11:e magnituden visuellt, men inte som variabel. Vi vill nu registrera en mätning i SVO. Lätt som en plätt med det föreslagna förenklade systemet.

Med hjälp av VizieR/NOMAD ser vi snabbt att J-namnet för denna stjärna blir:

J004412.8+615109

Vi registrerar då stjärnan under detta namn. Fullkomligt entydigt kommer J-namnet för all framtid att tala om exakt vilken stjärna det gäller. Glasklart när man ska registrera, glasklart när man ska söka i SVO.

Låter J-namnet långt och krångligt? Tja, alternativen skulle vara:

TYC 4016-118-1
USNO-A2.0 1500-00766459
USNO-B1.0 1518-0024082
GSC 0401600118
GSC 2.2 N311230314
GSC 2.3 NALV000014
UCAC2 50275257
NOMAD1 1518-0025354
PPMX 004412.8+615101
3UC 304-015545
LID +202250016
2MASS 00441283+6151019
TASS4 5225740
NGC 225 16

Om vi istället skulle registrera mätningen under något av dessa namn så skulle vi verkligen få ta en funderare på vilket av namnen. Och en annan observatör skulle med stor sannolikhet välja något annat namn. Vid en sökning skulle vi inte ha en aning om vad vi skulle söka på.

Det där med ”NGC 225 16” kan ju låta kort och bra, men är inte entydigt. Hos Rose och Hintz (se länk ovan) har stjärnan nr 34 (inte 16, som syftar på en annan studie av hopen)!

Vidare:

Det råder ingen tvekan om att OJ 287 är enklare att komma ihåg än dess J-namn. Men detta är ett undantag, ett variabelt extragalaktiskt objekt som inte platsar i GCVS eller NSV och inte är någon supernova. Dessutom har objektet ett namn som är kort och bra – men det är ändå faktiskt inte entydigt om man i SVO ska skriva OJ287 eller OJ 287, dvs med eller utan mellanslag.

Så även i detta fall uppstår ett (litet) problem vid inskrivning, just pga att namnet avviker från standard. Kanske ska man göra ett undantag för just detta objekt, men jag är väl inte helt övertygad om att det är helt motiverat att bryta ett bra mönster för ett enstaka objekts skull. I så fall bör det vid inskrivningsrutan framgå att just detta objekt ska skrivas in på ett avvikande sätt.

Att jag engagerar mig i denna fråga beror dels på att jag tycker att SVO är en databas med suveränt bra struktur och därför verkligen förtjänar engagemang, dels på att jag tycker att mitt förslag på enbart 4 namnvarianter skapar en enkelhet och tydlighet både vid inskrivning och sökning. Oavsett vilket objekt som observeras så kan observationen registreras genom en snabbtitt i NOMAD (via VizieR). Även om objektet inte skulle finnas katalogiserat (t.ex. en nyupptäckt nova) så kan det ändå utan bekymmer registreras, eftersom man vid observationen ju känner till objektets position.

Edit:

Den GSC-stjärna nära X Leo som HG observerat (se inlägg ovan) heter i variabelsammanhang NSV18284. Jag ser i NOMAD att J-namnet är J095116.9+114339, men det behöver vi inte fundera över i detta fall eftersom NSV-nummer finns.

http://www.aavso.org/vsx/index.php?view ... &oid=56719

Mvh
Hans Bengtsson

[ThomasK]

Hans, jag förstår dina synpunkter, men förslaget är i nuläget för radikalt för att genomföra fullt ut. Kopplingen mot AAVSO:s namnstandard och möjligheten att använda kortare namn i vissa fall tycker är minst lika viktig. Även med ditt förslag kommer man inte ifrån att alla nya namn måste registreras innan obsar kan läggas in på detta namn. Annars kommer vi snabbt att få massor av felinskrivna variabelnamn i databasen.

Som jag skrev tidigare, skulle jag på längre sikt vilja ha möjligheten till alternativa namn på variablerna. Då skulle man kunna bevara den historiska aspekten, t.ex att en variabel när den upptäcktes observerades under ett LD-namn, senare under NSV-namn och nu har ett GCVS-namn.

[hansg]

Hans förslag är i och för sig utomordentligt.

Ännu bättre vore om alla upptäckter av variabler i framtiden gavs ett enhetligt "J-namn" i stället för nu en massa olika katalognr, tror jag räknade en gång till ett 50-tal olika beteckningar.

Men det lär vara omöjligt att internationellt få igenom det, minns t.ex. debatten mellan AAVSO och VSNET när det gällde namngivningen av VAR VUL 05 och VAR CAS 06(AAVSO:s tillfälliga namngivning som enl VSNET var löjeväckande) , stridigheterna osade svavel på ett forum.
h-g

[Terje]

Nu är jag förvisso inte "variabelnisse" och har inte koll på precis hur databasen ser ut, men det borde inte vara omöjligt att koppla ihop flera namn till ett objekt och då blir behovet av absolut stringens avsevärt mindre samt möjlighet kan ges för att byta officiellt namn etc på ett enkelt vis.

[ThomasK]

Hans-Göran: Har alltid undrat över var namnet VAR VUL 05 kom ifrån. Så det var AAVSO som kom på den "standarden". Fick den ett annat namn sen? Gjorde du inte några observationer på den? När jag rensade oanvända namn idag var VAR VUL 05 ett av dem jag rensade bort pga. att obsar saknades...

Terje: Det går säkert att göra om strukturen för att använda alternativa namn. Exakt hur mycket blod, svett och tårar som krävs kan jag dock inte uppskatta i dagsläget. Siten består idag av ca 120 php-filer varav de flesta gör uppslagningar mot katalog-tabellerna. Så det är en hel del att gå igenom och kräver en del funderande och planerande så att det blir rätt om en ändring ska göras.

[hansg]

Gjorde ett tinotal obsar på VARVUL05 och VARCAS06, men vet inte om eller när de fick mer officiellt namn
h-g

[Robert]

Man skulle kunna göra en aliastabell som kan mappa alternativa namn till "rätt" namn då man matar in observationer.