Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Bilder från galleriet
User avatar
AstroFriend
Posts: 4099
Joined: 2012-12-17 13:30:45
spamtest: JA
Location: Stockholm
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by AstroFriend »

Grattis Fredrik, nu väntar nya äventyr i bildredigeringens värld!

Normalt brukar man ligga kvar i linjärt format tills man stackat och grovjusterat nivåerna. Kan tänka mig det blir lite märkliga effekter om man drar i spakarna innan stackningen och inför olinjäriteter. Då försvinner ju en del av effekten av stackningen, att minska brus. Normalisera och nivåjusteringar är dock ok och processa bort defekta pixlar. Likaså med dithering och medianvärdes stackning, det blir nog inte speciellt bra om man labbat för mycket med bilderna innan stackningen.

Skall du testa på samma Orion igen och se om du får någon skillnad? Många bitar är ju bra om man kontrastförstärker mycket.

ps.
Också nyfiken på polinställningsuppfinningen!

/Lars
Camera: Canon EOS 6D / QHY5
Mount: EQ6 / HEQ5
Telescope: TS130 APO / Pentax 645 300 mm ED IF
Samt en massa tålamod!

Homepage: http://www.astrofriend.eu" onclick="window.open(this.href);return false;
User avatar
Nokturner
Posts: 277
Joined: 2011-12-08 14:25:37
spamtest: JA
Location: Timrå
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by Nokturner »

Ha, ha! Roligt du frågade.

Tja, egentligen är det väl inget sensationellt så, men det underlättar onekligen det hela.
Jag polinställer StarAdventurern medelst den inbyggda polsökaren och appen PolarFinder på mobilen som visar var polstjärnan skall placeras i sökarens gradskala för aktuell obsposition och tid. Tycker noggrannheten i detta blir tillräcklig för mina behov och det är ganska snabbt injusterat sedan man gjort det några gånger. Det som däremot gett mig huvudbry varje gång hittills och som tagit en del tid att fundera ut är hur polstjärnans position i appen skall översättas till polsökarens skala när teleskopet pekas på det himmelsobjekt jag tänker fota. Med ett kamerastativ och en StarAdventurer är det av flera olika anledningar inte alls säkert att polinställningen fortsätter att gälla när teleskopet pekas om på himlen, hur noga man än tycker sig balanserat upp det hela.

Lite svårt att förklara i text, men snilleblixten bestod i att först göra en grov polinställning på vanligt sätt enligt appens visning med teleskopet pekande i riktning för att få sökarens gradskala med 0 uppåt och 6 neråt så den orienteras överens med appens visning.

Sedan peka om teleskopet på det tilltänkta objektet, starta följningen och komponera bilden. Därefter avläsa polaxelns rotation i timmar medurs- eller moturs från ovan nämnda utgångsläge på adventurerns 24h-timskala. Detta tidsvärde översätts sedan med enkel huvudräkning till motsvarande förskjutning av longituden, ett värde som man lägger till, eller drar bort från obsplatsens longitud beroende på åt vilket håll man pekat om teleskopet (longituden hämtar man ju in med smartenhetens GPS). Man knappar alltså in en på detta vis justerad longitud i appen och denna gäller exakt i den tidpunkt 24h-timskalan nu avlästes.

Den visning av polstjärnans läge som appen då ger överensstämmer helt med polsökarskalans orientering sedan teleskopet nu alltså pekats om på det tilltänkta objektet. Man får förstås betänka att sökarens gradskala hela tiden vrider sig beroende på att följningen är igång så man får vara lite snabb i vändningarna för att inte få in onödigt mycket avvikelse och att på detta vis dra bort, eller lägga till på longituden hjälper i alla fall mig att betydligt snabbare komma fram till var polstjärnans position i sökaren egentligen skall vara.

Att stå där på knä i mörkret med huvudet mer eller mindre upp och ner och glasögon, mössa o pannlampa på trekvart för att komma åt att se i polsökaren och utandas åt rätt håll för att inte få imma på sökarlinsen och med blockerad tankeverksamhet lista ut vartåt stjärnan egentligen skall justeras underlättas oerhört av om appen visar exakt den orientering av gradskalan som man ser i polsökaren och exakt var stjärnan då skall placeras utan att behöva fundera över någon omräkning från appens visningsbild.

Ja, det var det hela :-)

Är någon intresserad av mer detaljer så säg till så kompletterar jag med några bilder som kanske bättre visar resonemanget och hur man omräknar 24h-timskalans avläsning till longitudsjusteringen.

Eventuellt finns det ju redan någon annan och ännu enklare metod för detta, men detta var i alla fall min snilleblixt
User avatar
Nokturner
Posts: 277
Joined: 2011-12-08 14:25:37
spamtest: JA
Location: Timrå
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by Nokturner »

Kanske åker jag ut till Orion igen någon kväll här, tycker att en halvtimme var lite väl magert med exponeringstid, hade siktat på en timme. Men jag tror att då blir det i stället hästhuvudet jag provar och så skall jag se om jag kan korta ner uppställningstiden innan jag kommer igång till i alla fall under två timmar.
User avatar
AstroFriend
Posts: 4099
Joined: 2012-12-17 13:30:45
spamtest: JA
Location: Stockholm
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by AstroFriend »

Oj oj oj, det där lät komplicerat :-)

Jag använder appen Simple Astronomy Tools och den använder telefonens GPS och klocka och visar hur skalan skall vridas för den plats och klockslag där du står.

http://www.astrofriend.eu/astronomy/equ ... tml#part06" onclick="window.open(this.href);return false;

Men det hjälper ju inte en att komma åt polteleskopet, brukar ha benen utdragna max, monteringen ca 1.7 m över marken, hjälper lite. För att undvika imman får man hålla andan :-)

/Lars
Camera: Canon EOS 6D / QHY5
Mount: EQ6 / HEQ5
Telescope: TS130 APO / Pentax 645 300 mm ED IF
Samt en massa tålamod!

Homepage: http://www.astrofriend.eu" onclick="window.open(this.href);return false;
User avatar
kribba
Posts: 1348
Joined: 2017-02-10 13:07:50
spamtest: JA

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by kribba »

Vet nån var rekommenderade gränsen ligger hur mycket man kan lasta på StarAdventurer? Verkar ju grymt smidigt som portabel
rigg om det kan bli så här bra resultat även med lite större instrument. Kan den greja en 80mm refraktor, eller ska man begränsa sig
till en 200-300mm glugg? Man drar sig ju gärna för att släpa med sig EQ6:an på allt för avlägsna äventyr (-:
Partner i SDST i Extremadura Spanien.
Hemmavid bl.a. William Optics Zenithstar II 80mm, Celestron C9,25, ASI183MM med ZWO filter, EQ-6.
User avatar
Nokturner
Posts: 277
Joined: 2011-12-08 14:25:37
spamtest: JA
Location: Timrå
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by Nokturner »

Jo, det gör ju PolarFinder också, men appen visar inte samma orientering av sin bild av polsökarskalan som man ser i polsökaren med mindre än att teleskopet är pekat/polaxeln vriden så att 0 på polsökarskalan kommer uppåt och 6 neråt (det är så bilden är orienterad i appen). När teleskopet sedan pekas på det tilltänkta himmelsobjektet roteras sökarens skala och bilden från appen måste därför översättas till sökarens orientering för att kunna kontrollera polinställningen med teleskopet pekande just på det man skall fotografera. Detta är då den överlägset enklaste metod jag hittills provat för detta. Ett annat sätt är väl att göra något slags överlägg på telefonen man kan vrida, men känns enklare att bara mata in en justerad longitud.
User avatar
AstroFriend
Posts: 4099
Joined: 2012-12-17 13:30:45
spamtest: JA
Location: Stockholm
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by AstroFriend »

Jag kanske missförstår något här. Men för att få skalan rätt i polteleskopet vrider du RA axeln. Vilket objekt du skall fota är inte intressant i det här läget. Du ställer in polriktningen med stjärnan såsom appen visar att den skall ligga. När det är klart flyttar du teleskopet ill objektet och behöver inte göra om polinställningen om du inte råkar rubba stativet.

När jag testar appen just nu kl 20 pekar den rakt ned vid kl 0 på skalringen.

Mitt stora problem förutom att komma åt att se i polteleskopet är latitud inställningen, svårt att finjustera och låsa fast ordentligt.

/Lars
Camera: Canon EOS 6D / QHY5
Mount: EQ6 / HEQ5
Telescope: TS130 APO / Pentax 645 300 mm ED IF
Samt en massa tålamod!

Homepage: http://www.astrofriend.eu" onclick="window.open(this.href);return false;
User avatar
Nokturner
Posts: 277
Joined: 2011-12-08 14:25:37
spamtest: JA
Location: Timrå
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by Nokturner »

Nej, du förstår rätt, men vi använder olika rutiner :-) I mitt fall står ett i sammanhanget mycket tungt teleskop med superlång brännvidd ovanpå StarAdventurern monterad på ett kamerastativ och det ger utrymme för viss flex i systemet som inte bara härrör från stativet utan även från själva StarAdventurern och dess wedge. Mycket händer då när teleskopet pekas om.

Min erfarenhet är att allt blir så mycket bättre och enklare om man undviker att peka om teleskopet alls efter polinställningen. Man hamnar på en gång lugnt inom felmarginalen för tolerabel avdrift under i alla fall den närmsta timmens följning och då bara genom att använda den inbyggda polsökaren, ingen tidsödande drift alignment eller annat. Jag skall inte säga för mycket, för jag har aldrig fotograferat längre än så, men jag gissar att man kan få justera inställningen sedan och då är det enkelt att göra detta mha "snilleblixten" utan att behöva peka om teleskopet alls (med allt vad det riskerar att innebära för polinställningen då det sitter på en sådan montering och skall återpekas på objektet).

Kan ju säga att under denna bildens tillkomst om ca 45 minuters följning med PHD2 igång hade jag egentligen ingen noterbar avdrift alls. Vinden ruckade teleskopet och jag var där och fipplade med dagghuven som jag tog av en stund o sedan satte på igen som hade viss tillfällig inverkan. Men på det hela taget helt klockren polinställning över tiden för denna bild.

Jag har för övrigt lite lätt provat använda informationen från PHD2:s graf för att justera en avvikande polinställning, men mest med random effekt. Kanske funkar det bättre med mer övning.

Angående latitudjusteringen så är den ju som den är, men jag tycker mig märkt att med denna metoden behöver jag knappt dra åt låsvredet alls och detta är bra då åtdragningen i sig rubbar den inställning man just lossade vredet för att göra. Ju mer jag drar åt på min, desto mer rubbas inställningen och ordentligt låst blir det nog aldrig så långt jag i alla fall vågat dra utan att riskera att dra sönder något.
User avatar
stoffe
Posts: 1781
Joined: 2011-12-04 00:36:14
spamtest: JA
Location: Uppsala (UAA)

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by stoffe »

Snyggt jobbat! Du kanske kan visa hur du gör på VSP i år?

MVH
Christoffer
Kameror: Nikon D600, ZWO ASI290MM, QHY9
Newtonteleskop: ZW305 12" f/5, Cave Astrola Deluxe B 1965 8" f/8, TS Optics 8" f/4
Refraktorer: Nikon 300 mm f/2.8 + ytterligare några Nikongluggar
Bygger EQMOD-kablar på beställning.
User avatar
Nokturner
Posts: 277
Joined: 2011-12-08 14:25:37
spamtest: JA
Location: Timrå
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by Nokturner »

Ja det vore onekligen kul att komma dit!
User avatar
stoffe
Posts: 1781
Joined: 2011-12-04 00:36:14
spamtest: JA
Location: Uppsala (UAA)

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by stoffe »

Jag kan avslöja att det är ett onekligen kul party att vara på 8) :good:
Kameror: Nikon D600, ZWO ASI290MM, QHY9
Newtonteleskop: ZW305 12" f/5, Cave Astrola Deluxe B 1965 8" f/8, TS Optics 8" f/4
Refraktorer: Nikon 300 mm f/2.8 + ytterligare några Nikongluggar
Bygger EQMOD-kablar på beställning.
User avatar
Nokturner
Posts: 277
Joined: 2011-12-08 14:25:37
spamtest: JA
Location: Timrå
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by Nokturner »

kribba wrote:Vet nån var rekommenderade gränsen ligger hur mycket man kan lasta på StarAdventurer? Verkar ju grymt smidigt som portabel
rigg om det kan bli så här bra resultat även med lite större instrument. Kan den greja en 80mm refraktor, eller ska man begränsa sig
till en 200-300mm glugg? Man drar sig ju gärna för att släpa med sig EQ6:an på allt för avlägsna äventyr (-:
Den är specad för max 5 kg. Har för mig jag vägde min rigg som jag sätter på till runt 10 kg med motvikter och allt enligt badrumsvågen och om jag inte kommer ihåg helt fel. Egentligen kan jag inte rekommendera det, då jag gissar att en ofrivillig stöt mot teleskopet, att något stativben tar i något då jag ibland flyttar runt hela riggen uppmonterad in och ut från balkongen eller att jag glömt dra åt någon av axlarnas låsningar då jag går iväg och lämnar teleskopet och obalans gör att teleskopet börjar rotera av sig själv och får fart tills det tar stopp i något kan knäcka eller stuka StarAdventurern. Men så länge det bara får stå still och göra det som det ska verkar det gå hur bra som helst utan minsta protest och inte heller verkar StarAdventurern i sig särskilt känslig för om lasten är välbalanserad eller ej.

Men man skall komma ihåg att kolla att skruvarna som håller ihop adventurerhuset verkligen är åtdragna, på min var några lösa från leverans vilket orsakade onödig flex i själva växelhuset och knappast var bra med så stor last på innan jag upptäckte saken.

Jag har provat 200 mm kameraobjektiv oguidat på APS-C sensor (eventuellt provade jag också med 1,5x converter) och det såg toppen ut, däremot 150PDS:ens 750 mm på APS-C var klart över gränsen oguidat. 750 mm APS-C guidat lämnar bra utrymme för att croppa bilden vidare till i alla fall det dubbla utan dramatiskt orunda stjärnor vid 4-minuterssubbar (men det förutsätter att det är någorlunda vindstilla). Men även 200-mm bilderna gick att croppa ordentligt, men när den verkliga brännvidden förlängdes kom orundheter från missar i följningen ändå tydligt fram.

Jag tror att svaret på om den grejar en 80 mm refraktor beror på användaren.
User avatar
AstroFriend
Posts: 4099
Joined: 2012-12-17 13:30:45
spamtest: JA
Location: Stockholm
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by AstroFriend »

Hej Fredrik,
Ok då förstår jag problemet. Kanske det skulle gå att vrida polteleskopet och därmed skalan utan att den tappar justeringen.

Till er andra om lasten.
Jag använder en 150mm f/2.8 på den och det går ju bra om man är noga med polinställningen. Dålig låsning av latitude och svårt att se i polteleskopet är väl nackdelarna. När jag köpte min var det som ett renoverings objekt. Förspänningen av lager och snäckdrev var otroligt dåligt justerade. Men det är mycket enkelt att göra.

Här finns bilder på hur den ser ut inuti och var man justerar:
http://www.astrofriend.eu/astronomy/pro ... epair.html" onclick="window.open(this.href);return false;

På det hela är jag jättenöjd med den.

Lars
Camera: Canon EOS 6D / QHY5
Mount: EQ6 / HEQ5
Telescope: TS130 APO / Pentax 645 300 mm ED IF
Samt en massa tålamod!

Homepage: http://www.astrofriend.eu" onclick="window.open(this.href);return false;
User avatar
Nokturner
Posts: 277
Joined: 2011-12-08 14:25:37
spamtest: JA
Location: Timrå
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by Nokturner »

Då man tittar på de fyra små skruvar som håller ihop StarAdventurerns hus förstår man varför den bara är specad för max 5 kg last. Det är nog hälsosamt att ta sig en titt på dessa innan man lastar på något tyngre.

Även min skulle nog må bra av att tas isär och justeras som Lars gjort med sin. Dels var de här fyra skruvarna som håller ihop huset dåligt dragna och en inte alls dragen, knappt iskruvad, och dels roterade polaxeln med ojämnt motstånd, det skavde i något när man frikopplade den och vred den runt för hand vid ett visst vridningsläge varje varv där det gick trögt. Jag övervägde om jag skulle skicka tillbaks den när jag undersökte den vid leverans, men kom fram till att den ändå verkade fungera klanderfritt och så verkar göra än. Börjar jag märka av något av detta får jag göra som Lars och ta isär och försöka justera något.
User avatar
Nokturner
Posts: 277
Joined: 2011-12-08 14:25:37
spamtest: JA
Location: Timrå
Contact:

Re: Orionnebulosan - Fredrik Karlsson

Post by Nokturner »

Om någon är intresserad av "snilleblixten", polInställning pekande på objektet, PIPPO, (eller på engelska: polar alignment pointing on object, PAPOO) så följer en detaljerad beskrivning. Den verkar komplicerad uttryckt i text och ord, men i verkligheten är den enkel:

1. Göra en första initial grovpolinställning så polstjärnan hamnar i synfältet för polsökaren, gärna någorlunda i mitten av bild men inget finlir här.
2. Nollställa polsökarens vridbara/justerbara östvästskala på dess 0-streck, bild 1.
3. Peka teleskopet på det tilltänkta himmelsobjektet och starta följningen på StarAdventurern.
4. Starta sin mobilapp (tex PolarFinder för Android) och hämta in obsplatsens geografisk longitud.
5. Avläsa 24h-timskalans vridning i antal skalstreck (6 streck på en timme som den är graderad) med- eller moturs (som det är definierat enl bild 3, vilken
visar en medursvridning på 8 streck) från markeringen för den 31/10 på datumcirkeln (som man med fördel sätter en vit prick på så man slipper leta
efter den i mörkret enl bild 2). Se bild 3.
6. Beroende på om vridningen varit med- eller moturs så adderar, eller subtraherar* man 2,5 grader per avläst streck från den longitud appen visar och
knappar in det nya värdet manuellt i appen, bild 4.
7. Nu visar appen på mobilen samma orientering av polsökarinformationen och polstjärnans läge i denna som man ser då man tittar i polsökaren då nu
teleskopet alltså pekar på det tilltänkta objektet och det är bara att justera in polstjärnan i sökarens hårkors enligt detta med ställskruvarna för
respektive axel, bild 5. Observera att polaxeln hela tiden vrider sig, så avläsningen enligt pkt 5 ovan är färskvara och behöver förnyas om man igen vill
kontrollera polinställningen.
Finessen nu är alltså att teleskopet redan pekar på det tilltänkta motivet och sedan inte behöver pekas om alls efter polinställningen med vad det nu
kan innebära beroende på vilken montering man har och jag skulle vilja mena att detta nästan är en förutsättning om man önskar astrofota med typ en
StarAdventurer med dess tillhörande wedge för brännvidder kanske någonstans runt 150 mm och uppåt. Alldeles säkert är det en förutsättning om man
har ett lättare stativ typ ett kamerastativ som matchar adventurerns portabilitet och närmar sig adventurerns specade lastkapacitet på 5 kg.

*) Medurs = + 2,5 grader per streck, moturs = - 2,5 grader per streck. Bild 3 visar en vridning av polaxeln på 8 streck (80 minuter) medurs. Detta medför att obsplatsens longitud skall adderas med 8x2,5=20 grader.
Bild 1
Bild 1
Bild 2
Bild 2
Bild 3
Bild 3
Bild 4
Bild 4
Bild 5
Bild 5
Post Reply