Workflow: DSS Fitswork AIJ
Posted: 2016-07-05 16:57:55
Jag fick en fråga om mitt arbetsflöde med de program jag använder. Jag tänkte att det finns flera som är intresserade så jag skriver det här och kanske senare lägger upp en sida på min site med fler detaljer.
Jag lägger upp flera alternativ eftersom det beror på situationen hur jag gör.
Alla gäller deepsky. Kamera Canon 350D, 5D, 6D.
*******************************************************************************************************************************
Grundjustering, alternativ 1 utan dithering.
Använder Fitswork för att kalibrera med darks, flat kalibrering gjorde jag oftast inte eftersom jag inte fick den kvalite jag sökte. Trodde det hade med metoden jag tog flatsen med, är nog rätt visade det sig och beror på något i DSS resp. Fitswork att det inte blir som jag förväntat mig.
Här är info om hur jag gått tillväga för att göra flats med en färg DSLR kamera:
http://astrofriend.eu/astronomy/tutoria ... ation.html
Jag gör en batch för kalibrering, align och stacking i Fitswork enligt följande:
Se också min tutorial om Fitswork:
http://astrofriend.eu/astronomy/tutoria ... swork.html
1a.
Väljer ut de image filer som skall ingå.
Väljer en destination, kan antingen vara en enda fil om jag gör en vanlig stackning. Gör jag en sigma stacking lägger jag upp ett bibliotek där mellan resultatet läggs.
Subtraherar med en masterdark bestående av ca 50 subdarks. Subdarks har jag då tidigare stackat ihop för olika tempertur intervall. Oftast i steg om 3 till 5 grader. Väljer lite olika om jag vill ha hotpixel fix removing i Fitswork eller inte. I vissa situationer blir det inte bra, oftast då temperaturen inte matchar tillräckligt bra.
Här info om hur jag gör mina darks (som jag alltså slutat med nu när jag ersatt det med dithering och sigma/median stacking):
http://astrofriend.eu/astronomy/tutoria ... canon.html
Efter dark kalibreringen skall man nu göra flatkalibreringen. Du måste ha gjort dina masterflats tidigare i Fitswork.
Sedan kommer steget med debayering, testa först på en enstaka raw, spara dina inställningar i setupfilen så du kan återanvända de. Se min tutorialvideo för detaljer.
Om jag har mycket drift i alignen kan jag ev. lägga på en ram runt om så att ingen information klipps (croppas). Alltså en ram tillräckligt stor för att täcka in hela området som teleskopet sveper över (läs dålig polaralign, eller möjligen rörliga objekt som kometer). Oftast lägger jag inte till ram.
Sedan stackas bilden, vanlig add eller sigma clip. Om sigma clip väljes får man först göra en batch där man alignar delbilderna och sedan på de göra stacking med sigma clipping.
1b.
Ett alternativ är att använda DSS, i det fallet väljer jag ofta att också använda Dark Master för att matcha bilderna bättre mot subdark. Processen delas då automatiskt upp i flera del moment i grupper av olika temperaturer. OBS fungerar bara på Canon EOS som har tempertursensor, oftast de med liveview samt den gamla 5D.
Efter detta är själva grundkalibreringen klar.
********************************************************************************************************
Grundjustering, alternativ 2 med dithering.
På senare tid har jag tagit mina bilder med dithering teknik som en väg att slippa att dark kalibrera, ett problem som uppstod var att det blev ganska svårt att aligna bilderna i Fitswork pga de stora förflyttningarna, ca 10 till 20 pixel.
2a.
Började då mer och mer gå tillbaks till DSS även om det fanns detaljer som jag inte var nöjd med, framförallt frånvaron av kontroll av de olika stegen.
2b.
För att råda bot på detta har jag numera börjat använda AstroImageJ, med det programmet delar jag enkelt upp färginformation i dess beståndsdelar och processar därefter som om bilderna vore tagna med en monokrom kamera. Som en bonus fick jag nu flatkalibreringen att fungera perfekt, tänk all tid som jag slitit med att få detta att fungera med DSS och Fitswork. Mer om detta finns att läsa på min hemsida under tutorials. Där finns också mina två makron att ladda ned. Finns mycket kvar att göra här men resultaten ser väldigt bra ut så något jag skall fortsätta att utveckla vidare.
http://astrofriend.eu/astronomy/tutoria ... ction.html
Efter detta är själva grundkalibreringen klar.
Dithering rätt utfört ger massor av fördelar:
Man slipper eländet med dark och bias bilder.
Man sliter inte i onödan på kameran.
Man minskar det slumpmässiga bruset, dark kalibreringen tar ju endast bort "static pattern" (hot pixel, columndefects etc) men alla kalibreringsbilder som dark, bias och flat tillför random noise.
Tips:
Om an inte har tagit bilderna med dithering kan det ändå gå, speciellt om man kört oguidat. Då har man naturligt fått en förflyttning mellan bilderna, finns dock risk att stjärnorna är utdragna.
Blir bäst med en kamera som inte lider av ampglow, har förbättrats stegvis på Canon, men från 450D är det ganska bra. Ampglow är ofta ett på högerkanten stort område som belyst av det ljus som sensorns förstärkare sänt ut, så stora ytor är inte praktiskt att ta bort med dithering, enligt mitt tycke i varje fall.
Mina makron fungerar för nuvarande endast på Canon EOS på de modeller jag testat enligt ovan. De andra kamera tillverkarna har inte den overscan region som jag använder för att simulera dark/bias nivån. Man får göra på lite annat sätt med de andra fabrikaten. Men filerna från Nikon och Sony har gått att läsa in, jag måste dock extrahera ut den delen ur mina makron för att det skall gå, kommer senare.
***************************************************************************************************************
Snygga till bakgrund och färgnivåer efter ovanstående:
3.
Oavsett vilken metod ovan som använts så går jag över till Fitswork efter grundkalibrering, align och stacking gjorts ovan.
Har jag använt DSS exporterar jag resultatet som en 32 bit floating point FITS fil först, de heter autosave i DSS.
Börjar i regel att croppa bort ytterkanterna för att de inte skall störa efterföljande steg, vinjettering och drift gör ju i regel att man för väldigt dålig kvalitet på datat i ytterkanten på sensorn.
Beroende på om jag gjort en grov nivåjustering av rgb kanalerna redan i föregående steg (i debayering processen) eller inte kan jag nu justera nivån på rgb. I mitt fall hamnar jag ofta på gain 1.8 röd, 1 grön och 1.6 blå.
Därefter försöker jag rätta till bakgrunden, jag har extremt höga nivåer av ljusföroreningar så det är ett måste för att komma vidare.
Ofta väljer jag background flatten och variabel flatten i Fitswork. Möjligen kan jag ibland börja med att sätta svartnivån med högerklick och en 15x15 area för black point, väljes i de centralare områdena.
Sammantaget:
Olika känslighet på färgkanalerna justerar man bort med division eller multiplicering.
Ljusföroreningar med subtraktion eller addition med minustecken.
******************************************************************************************
Pretty picture delen:
4.
När något av de ovanstående alternativen är färdiga är det dags för slutfinishen. Det här brukar jag inte fördjupa mig så mycket i. Blir säkert mer av det om jag någon gång i framtiden har tillgång till en mörkare fotoplats.
Man kan fortsätta i Fitswork (vilket jag oftast gör) eller exportera för att fortsätta i ett fotoprogram. Oftast kan det då vara lämplig att klippa av låga och höga nivåer och sedan ev. exportera som en 16 bit TIFF beroende på vad fotoprogrammet klarar. Om man har massor av "störningar" till ex. under den svartnivå man eftersträvar stjäl det massor av dynamik när man går över till 16-bits mode. Lika gäller vitnivåerna, ofta kan det vara kvarvarande heta pixlar som ligger långt över stjärnornas max, de skall klippas bort i nivå med de högsta stjärnsignalerna.
Det jag brukar göra som standard i Fitswork är att dels lägga svart och vitnivåerna nivåerna mer exakt, justera färgerna, förstärka färgmättnaden ca 20 till 40%, clona bort ev. hot pixels, lägga på en gamma mellan 2.5 till 3.5.
Har man problem med banding eller kvarvarande columndefekter finns verktyg i Fitswork för detta.
Sedan kan man i det oändliga laborera med att få fram mer detaljer i nebulosor, galaxer eller vad det nu är man söker. Har man dock slarvat med stegen ovan blir det inte snyggt och det gäller man har tillräcklig exponering, annars framhävs bruset kraftigt när man kontrastförstärker.
Ofta blir det att man kan få nebulosorna fint återgivna på bekostnad av att stjärnorna överexponerar och blir fula vita blaffor. Det går att hantera men enklare om man koncentrerar sig på det objekt man vill ha bra.
Ev. text lägger jag på den exporterade 8 bits jpg bilden, använder i regel IrfanView till det.
********************************************************************************************
Det var enkelt beskrivet hur jag gör, men varianterna är stora beroende på instrument och objekt. Ni har säkert inte lika stora problem som jag har med ljusföroreningar och det kan medföra andra rutiner mer lämpliga.
Jag går nog tillbaks här och redigerar lite då och då här för att göra det tydligare och beroende på vilka frågor som dyker upp.
/Lars
Jag lägger upp flera alternativ eftersom det beror på situationen hur jag gör.
Alla gäller deepsky. Kamera Canon 350D, 5D, 6D.
*******************************************************************************************************************************
Grundjustering, alternativ 1 utan dithering.
Använder Fitswork för att kalibrera med darks, flat kalibrering gjorde jag oftast inte eftersom jag inte fick den kvalite jag sökte. Trodde det hade med metoden jag tog flatsen med, är nog rätt visade det sig och beror på något i DSS resp. Fitswork att det inte blir som jag förväntat mig.
Här är info om hur jag gått tillväga för att göra flats med en färg DSLR kamera:
http://astrofriend.eu/astronomy/tutoria ... ation.html
Jag gör en batch för kalibrering, align och stacking i Fitswork enligt följande:
Se också min tutorial om Fitswork:
http://astrofriend.eu/astronomy/tutoria ... swork.html
1a.
Väljer ut de image filer som skall ingå.
Väljer en destination, kan antingen vara en enda fil om jag gör en vanlig stackning. Gör jag en sigma stacking lägger jag upp ett bibliotek där mellan resultatet läggs.
Subtraherar med en masterdark bestående av ca 50 subdarks. Subdarks har jag då tidigare stackat ihop för olika tempertur intervall. Oftast i steg om 3 till 5 grader. Väljer lite olika om jag vill ha hotpixel fix removing i Fitswork eller inte. I vissa situationer blir det inte bra, oftast då temperaturen inte matchar tillräckligt bra.
Här info om hur jag gör mina darks (som jag alltså slutat med nu när jag ersatt det med dithering och sigma/median stacking):
http://astrofriend.eu/astronomy/tutoria ... canon.html
Efter dark kalibreringen skall man nu göra flatkalibreringen. Du måste ha gjort dina masterflats tidigare i Fitswork.
Sedan kommer steget med debayering, testa först på en enstaka raw, spara dina inställningar i setupfilen så du kan återanvända de. Se min tutorialvideo för detaljer.
Om jag har mycket drift i alignen kan jag ev. lägga på en ram runt om så att ingen information klipps (croppas). Alltså en ram tillräckligt stor för att täcka in hela området som teleskopet sveper över (läs dålig polaralign, eller möjligen rörliga objekt som kometer). Oftast lägger jag inte till ram.
Sedan stackas bilden, vanlig add eller sigma clip. Om sigma clip väljes får man först göra en batch där man alignar delbilderna och sedan på de göra stacking med sigma clipping.
1b.
Ett alternativ är att använda DSS, i det fallet väljer jag ofta att också använda Dark Master för att matcha bilderna bättre mot subdark. Processen delas då automatiskt upp i flera del moment i grupper av olika temperaturer. OBS fungerar bara på Canon EOS som har tempertursensor, oftast de med liveview samt den gamla 5D.
Efter detta är själva grundkalibreringen klar.
********************************************************************************************************
Grundjustering, alternativ 2 med dithering.
På senare tid har jag tagit mina bilder med dithering teknik som en väg att slippa att dark kalibrera, ett problem som uppstod var att det blev ganska svårt att aligna bilderna i Fitswork pga de stora förflyttningarna, ca 10 till 20 pixel.
2a.
Började då mer och mer gå tillbaks till DSS även om det fanns detaljer som jag inte var nöjd med, framförallt frånvaron av kontroll av de olika stegen.
2b.
För att råda bot på detta har jag numera börjat använda AstroImageJ, med det programmet delar jag enkelt upp färginformation i dess beståndsdelar och processar därefter som om bilderna vore tagna med en monokrom kamera. Som en bonus fick jag nu flatkalibreringen att fungera perfekt, tänk all tid som jag slitit med att få detta att fungera med DSS och Fitswork. Mer om detta finns att läsa på min hemsida under tutorials. Där finns också mina två makron att ladda ned. Finns mycket kvar att göra här men resultaten ser väldigt bra ut så något jag skall fortsätta att utveckla vidare.
http://astrofriend.eu/astronomy/tutoria ... ction.html
Efter detta är själva grundkalibreringen klar.
Dithering rätt utfört ger massor av fördelar:
Man slipper eländet med dark och bias bilder.
Man sliter inte i onödan på kameran.
Man minskar det slumpmässiga bruset, dark kalibreringen tar ju endast bort "static pattern" (hot pixel, columndefects etc) men alla kalibreringsbilder som dark, bias och flat tillför random noise.
Tips:
Om an inte har tagit bilderna med dithering kan det ändå gå, speciellt om man kört oguidat. Då har man naturligt fått en förflyttning mellan bilderna, finns dock risk att stjärnorna är utdragna.
Blir bäst med en kamera som inte lider av ampglow, har förbättrats stegvis på Canon, men från 450D är det ganska bra. Ampglow är ofta ett på högerkanten stort område som belyst av det ljus som sensorns förstärkare sänt ut, så stora ytor är inte praktiskt att ta bort med dithering, enligt mitt tycke i varje fall.
Mina makron fungerar för nuvarande endast på Canon EOS på de modeller jag testat enligt ovan. De andra kamera tillverkarna har inte den overscan region som jag använder för att simulera dark/bias nivån. Man får göra på lite annat sätt med de andra fabrikaten. Men filerna från Nikon och Sony har gått att läsa in, jag måste dock extrahera ut den delen ur mina makron för att det skall gå, kommer senare.
***************************************************************************************************************
Snygga till bakgrund och färgnivåer efter ovanstående:
3.
Oavsett vilken metod ovan som använts så går jag över till Fitswork efter grundkalibrering, align och stacking gjorts ovan.
Har jag använt DSS exporterar jag resultatet som en 32 bit floating point FITS fil först, de heter autosave i DSS.
Börjar i regel att croppa bort ytterkanterna för att de inte skall störa efterföljande steg, vinjettering och drift gör ju i regel att man för väldigt dålig kvalitet på datat i ytterkanten på sensorn.
Beroende på om jag gjort en grov nivåjustering av rgb kanalerna redan i föregående steg (i debayering processen) eller inte kan jag nu justera nivån på rgb. I mitt fall hamnar jag ofta på gain 1.8 röd, 1 grön och 1.6 blå.
Därefter försöker jag rätta till bakgrunden, jag har extremt höga nivåer av ljusföroreningar så det är ett måste för att komma vidare.
Ofta väljer jag background flatten och variabel flatten i Fitswork. Möjligen kan jag ibland börja med att sätta svartnivån med högerklick och en 15x15 area för black point, väljes i de centralare områdena.
Sammantaget:
Olika känslighet på färgkanalerna justerar man bort med division eller multiplicering.
Ljusföroreningar med subtraktion eller addition med minustecken.
******************************************************************************************
Pretty picture delen:
4.
När något av de ovanstående alternativen är färdiga är det dags för slutfinishen. Det här brukar jag inte fördjupa mig så mycket i. Blir säkert mer av det om jag någon gång i framtiden har tillgång till en mörkare fotoplats.
Man kan fortsätta i Fitswork (vilket jag oftast gör) eller exportera för att fortsätta i ett fotoprogram. Oftast kan det då vara lämplig att klippa av låga och höga nivåer och sedan ev. exportera som en 16 bit TIFF beroende på vad fotoprogrammet klarar. Om man har massor av "störningar" till ex. under den svartnivå man eftersträvar stjäl det massor av dynamik när man går över till 16-bits mode. Lika gäller vitnivåerna, ofta kan det vara kvarvarande heta pixlar som ligger långt över stjärnornas max, de skall klippas bort i nivå med de högsta stjärnsignalerna.
Det jag brukar göra som standard i Fitswork är att dels lägga svart och vitnivåerna nivåerna mer exakt, justera färgerna, förstärka färgmättnaden ca 20 till 40%, clona bort ev. hot pixels, lägga på en gamma mellan 2.5 till 3.5.
Har man problem med banding eller kvarvarande columndefekter finns verktyg i Fitswork för detta.
Sedan kan man i det oändliga laborera med att få fram mer detaljer i nebulosor, galaxer eller vad det nu är man söker. Har man dock slarvat med stegen ovan blir det inte snyggt och det gäller man har tillräcklig exponering, annars framhävs bruset kraftigt när man kontrastförstärker.
Ofta blir det att man kan få nebulosorna fint återgivna på bekostnad av att stjärnorna överexponerar och blir fula vita blaffor. Det går att hantera men enklare om man koncentrerar sig på det objekt man vill ha bra.
Ev. text lägger jag på den exporterade 8 bits jpg bilden, använder i regel IrfanView till det.
********************************************************************************************
Det var enkelt beskrivet hur jag gör, men varianterna är stora beroende på instrument och objekt. Ni har säkert inte lika stora problem som jag har med ljusföroreningar och det kan medföra andra rutiner mer lämpliga.
Jag går nog tillbaks här och redigerar lite då och då här för att göra det tydligare och beroende på vilka frågor som dyker upp.
/Lars