Astrofoto
Astronomifotografering är både svårt och jättelätt. Även med enkel utrustning kan man uppnå fina resultat samtidigt som det kan vara mycket svårt att fotografera små ljussvaga detaljer.
Innehåll
Olika metoder
Fotografering med stativ
Ett enkelt sätt att börja med astrofoto är att använda sig av ett vanligt fotostativ. Även med denna mycket enkla metod kan man fotografera mycket som tex Solen, Månen, stjärnbilder, stjärnspår och norrsken.
Denna metod är mycket enkelt, placera kameran på stativet och börja fota. Exponeringstiden varierar beroende på vad man fotar. För att undvika problem med vibrationer så kan man använda tidsstyrd självutlösare eller trådutlösare.
Stjärnspår
Den absolut enklaste fotograferingstekniken innebär att man helt enkelt riktar in kameran på en del av himlen och öppnar slutaren. Med den här metoden kan man ha exponeringstider på allt från några minuter till flera timmar. Eftersom kameran inte kompenserar för jordrotaionen när man använder sig av den här metoden, kommer stjärnorna snabbt att börja bilda "spår".
Ska man fota stjärnspår då längre exponeringstider används går det bra med ett lågt ISO-tal som 100-200. Ofta får man blända ner något steg då objektiven ofta har lite färgfel som syns tydligt på stjärnfotografering.
Flera timmar var lätt med film men med dagens digitala kameror kan man få mycket brus vid så lång tid. Vid digital fotografering så bör man ta flera bilder och slå ihop dessa i något bildbehandlingsprogram. Att slå samman bilderna görs enkelt med programmet Startrails som är gratis: Länk: Starstrails
Stjärnbilder
Med ett vanligt fotostativ går det utmärkt att ta bilder på stjärnbilder men man får hålla nere exponeringstiderna för att undvika stjärnspår. Ökar man brännvidden så bildas strecken fortare. Dessutom beror det på var på himlen man fotar. Högre upp, närmare polstjärnan, rör sig stjärnorna långsammare än nere vid horisonten. Ett tips är att börja med 15 sekunders exponeringstid och sedan prova sig fram.
Månen och Solen
Månen och solen är utmärkta objekt för foto med ett vanligt fotostativ. Använd ett teleobjektiv till kamera eller fotografera med en liten refraktor på fotostativ. På detta sätt kan man ta fina bilder på månen och solen med enkla medel.
Månen fotograferad med teleskop på fotostativ.
Venuspassage.
Piggyback
Piggyback är engelskans ord för att rida på ryggen och det är precis vad som görs här också. Kameran åker på teleskopets rygg. Man använder teleskopet som guideteleskop/stativ och montera en kamera med objektiv ovanpå. Vi piggybackfoto fotar man inte genom teleskopet, utan använder vanliga kameraobjektiv.
Anledningen till att man ställer kameran på teleskopet är för att utnyttja monteringens motor och följning. Kameran följer således med stjärnorna och man kan göra långtidsexponeringar för att fånga ljussvaga objekt som nebulosor.
En annan fördel med piggyback är att man kan fota stora objekt på himlen. Många nebulosor är stora på himlen och med tex ett 200 mm teleobjektiv kommer man långt.
Även om man har ett teleskop med inte så stabil montering så kan man använda sig av piggybackmetoden. Under tiden man fotograferar kan man titta genom teleskopet och manuellt guida det så att kameran med sitt objektiv följer himmelen noga. Med denna metod kan man ta mycket fina bilder på stjärnbilder och tex få fina bilder på vintergatans band.
Stora kometer är även ett ypperligt objekt för piggybackfoto.
Primärfokus
Med fotografering i primärfokus menar man att man fotograferar genom ett teleskop och har en kamera istället för okular. Teleskop har förhållandevis långa brännvidder (normal 500mm till 3000mm) vilket gör att man kommer mycket närmare objekten. Detta ställer högre krav på att man har bra följning av stjärnhimmelen på teleskopet.
Med en CCD-kamera eller DSLR-kamera kan man med denna metod ta mycket bra bilder på galaxer, nebulosor och stjärnhopar.
Okularprojektion
Vid okularprojektions foto så fotograferar man igenom ett okular och har då en speciellt adapter (Tele-Extender) som gör att man kan fästa kameran ihop med ett okular. Några få okulartyper har denna funktion inbyggd.
Detta kan användas för att få högre förstoring på planeter solen och månen
Olika objekt
Man brukar ofta dela upp Astrofoto i 2 huvudgrupper.
- Solsystemet
- Djuprymd (Deep sky)
Solsystemet
Solen / Månen
Solsystemet är lättast att börja med som astrofotograf. Med en enkel kompaktkamera eller tom en mobiltelefonkamera kan man ta hyfsade bilder på solen och månen.
Månen är lätt att börja med och man kan ta ganska bra bilder genom att hålla en kompaktkamera/mobilkamera bakom okularet på teleskopet. För att fotografera solen krävs ett solfilter. Detta kan vara allt från ett mycket billigt egenbyggt solfilter till dyra H-alpha filter som visar fina detaljer på solen och protuberanserna.
Med en DSLR-kamera eller webkamera kan man ta mycket bra bilder och fina närbilder på månen/solen.
Bästa kamera för solen/månen: webbkamera tätt följt av DSLR-kamera
Planeter
Planeter är små och kräver ganska hög förstoring/brännvidd. Ofta används en barlowlins för att öka brännvidden så man får en större bild av planeter. Man kan även använda okularprojektion då man fotograferar genom ett okular för att få högre förstoring.
Bästa kameraval för planeter är webbkamera men det går utmärkt att ta bra bilder med DSLR med.
Kometer
Kometer är kan vara ganska stora med en lång svans. De ljusare kometerna med stor svans fotograferas lättast med en DSLR-kamera (eller färg-CCD) medan de svagare kanske är bäst med en CCD-kamera även om DSLR fungerar mycket bra med.
Djuprymd
Djuprymdsfoto (Deep space) kräver i allmänhet längre exponeringstider och ställer mer krav på att teleskopets montering kan följa himmelens rotation med stor noggrannhet. Ofta tar man många bilder och lägger sedan ihop dem i datorn (stackning). Tex kan man ta 10 st 5 minuters bilder.
Med djuprymdsfoto kommer en kyld ccd-kameran till sin fulla rätt, men en DSLR kamera ge mycket bra resultat med.
