Herkules
Hercules/Herkules är en stor vår- och sommarstjärnbild. Ovanför den ligger stjärnbilden Draken (Draco) och under hittar vi Ormbäraren (Ophiucus), Till vänster om Herkules hittar vi Lyran (Lyra) och Räven (Vulpecula). Högerut finner vi stjärnbilderna Björnvaktaren (Bootes) och Norra kronan (Corona Borealis).
På himmelen ser vi Herkules klädd i lejonskinn svingandes en påk stående på knä med den ena foten på Draken.
På himmelen hittar man den lättast genom att se de 4 stjärnorna som bildar en fyrkant. Fyrkanten ligger mitt emellan de starka stjärnorna Vega i Lyran och Arcturus i Björnvaktaren.
Mytologi
Enligt mytologin är Herkules (Herakles) den starkaste människa som har levt. Han är son till guden Zeus och kvinnnan Alcmene. Herkules är känd för att ha gjort 12 stordåd.
- att döda det nemeiska lejonet
- att döda den lerneiska hydran vars huvuden växte ut när man högg av dem
- att fånga den med kopparfötter och gyllene horn försedda hinden på keryneiska berget
- att döda det erymantiska vildsvinet
- att rengöra Augeas stall
- att döda de jättelika fåglarna vid sjön Stymphalos
- att fånga kung Minos vilda tjur på Kreta
- att hämta de människoätande hästarna från den thrakiske kungen Diomedes
- att hämta det bälte som amasonernas drottning Hippolyte en gång fått av krigsguden Ares i gåva
- att hämta den trehövdade jätten Geryons boskap
- att hämta de gyllene äpplena från hesperidernas trädgård trots att de bevakades av en drake
- att hämta upp hunden Kerberos från underjorden
Karta
Intressanta objekt
- Rasalgethi (α) är den näst ljusaste stjärnan i Herkules är en röd superstjärna som varierar i ljusstyrka med över 1 magnitud. Det är även en vacker dubbelstjärna med stor färgkontrast då dess lite svagare följeslagare är en blågrön stjärna på 4.7" avstånd.
- Den klotformiga stjärnhopen M13 är en av de vackraste på himmelen och den ligger på linje mellan Rutilicus(ζ) och Sophian (η). Är det mörkt ute syns den ganska lätt med blota ögat.
- M92 är en annan vacker klotformig stjärnhop.
- NGC 6210 är en ljusstark liten planetarisk nebulosa.
- Abell 2151 är en vacker galaxhop som kräver stora instrument (runt 40cm) för att se visuellt. Hopen ligger på ungefär 500 miljoner ljusårs avstånd.
- Marfik (κ) är en dubbelstjärna bestående av två gul-oranga stjärnor av magnitud 5.0 och 6.1. Avståndet mellan dem är 27". Paret är inte en fysisk dubbelstjärna utan är två stjärnor på olika avstånd som råkat hamna i samma siktlinje från jorden.
Stjärnhopar och nebulosor
| Namn | RA | Dec | Typ | Storlek | Magn | Anm |
|---|---|---|---|---|---|---|
| IC 4593 | 16h 12.2m | +12° 04′ | Planetarisk nebulosa | 16" | 10.9 | |
| M13 (NGC 6205) | 16h 41.7m | +36° 28′ | Klotformig stjärnhop | 20' | 5.8 | |
| NGC 6210 | 16h 44.5m | 23° 49′ | Planetarisk nebulosa | 14" | 9.3 | |
| NGC 6229 | 16h 47.0m | 47° 32′ | Klotformig stjärnhop | 4.5' | 9.4 | |
| M92 (NGC 6341) | 17h 17.1m | +43° 18′ | Klotformig stjärnhop | 14' | 6.6 |
Variabla stjärnor
| Namn | RA | Dec | Typ | Magn | Period | Info | Ljuskurva | Anm |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| T Her | 18h 09m06.21s | +31° 01′ 16.2″ | M | 6.8 - 13.7 V | 164.98 | VSX | AAVSO | |
| Alfa Her | 17h 14m38.86s | +14° 23′ 25.2″ | SRC | 2.7 - 4.0 V | VSX | AAVSO | ||
| g Her | 16h 28m38.55s | +41° 59′ 22.9″ | SRB | 4.3 - 6.3 V | 89.2 | VSX | AAVSO | |
| u Her | 17h 17m19.60s | +33° 06′ 00.0″ | EA/SD | 4.69 - 5.37 V | 2.051027 | VSX | AAVSO |
